Min lokala hjälte

Gårdshus är den nya trenden i stan

”Vi letar mindre” säger Signe Landin som besöker visningen av det lilla gårdshuset på Arbetargatan.
”Vi letar mindre” säger Signe Landin som besöker visningen av det lilla gårdshuset på Arbetargatan.
Förr var de små gårds­husen i innerstan dass, tvättstugor och stall. Nu förvandlas de till dyra bostäder.

Och där tjänstefolket förr hängde tvätt på vinden byggs nu exklusiva takvåningar.

Det började i januari när bilder på ett gårdshus på Hantverkar­gatan som skulle säljas började spridas i rasande takt via Facebook och Twitter. Några månader senare fick ett liknande hus, den här gången på Bergsgatan, enormt mycket uppmärksamhet och blev det mest delade objektet i bostadssidan Hemnets historia.

Förra veckan visades ett gårdshus på Arbetargatan, en tvåa på 62 kvadrat med utgångspris på 4,9 miljoner kronor. Visnings­besökaren Signe Landin är intresserad.

– Jag tycker det är fint. Min man och jag ska gå i pension och vi letar efter något mindre, säger hon och kikar runt i stugan.

Att gårdshusen är en trend i hela innerstan håller Nils Westerberg från Fastighetsmäklarna med om. Han har nyligen sålt ett i Vasa­stan.

– Jag tror att föreningar börjar förstå att det precis som i vindarna också finns pengar i tvättstugorna och förråden på gården. Många letar efter ett annorlunda livsstilsboende, säger Nils Westerberg.

Något lockar onekligen med de små pittoreska stugorna på innerstadstomterna. Men så har det inte alltid varit, berättar Anna-­Karin Ericson, chef på Stadsmuseets kulturmiljöenhet.

– De små gårdshusen kunde vara dass, stall eller tvättstugor. Vindsvåningarna användes som förråd och till att hänga tvätt.

Och det är inte bara stallen och vindarna som förvandlats till extremt hög status i innerstan. Den sociala strukturen har också ändrats, enligt Anna-Karin Ericson.

– Förr var det fint att bo på första våningen och de mindre bemedlade bodde högre upp i huset. Det fanns inga hissar förrän i slutet av 1800-talet och det var pampiga entréer in i husen.

Enligt Anna-Karin Ericson kan man se detta i många hus på Strandvägen där de flådigaste våningarna ligger på plan ett.

Något som också har ändrat sig är att förr bodde fler fattiga människor i lägenhetslängorna mot gårdarna. Det kunde handla om tjänstefolk och lägre tjänstemän som hade gårdsutsikt.

– Det var en större blandning av samhällsklasser i innerstan förr. I dag är det mer en homogen grupp ­eftersom det ju är dyrt även mot gården, säger Anna-Karin Ericson.