Min lokala hjälte

Gärna läxor – men inte för krångliga

På Strandskolan får alla elever sina läxor inlagda i ett digitalt system och högstadieeleverna har fått egna bärbara datorer. Tobias Risberg, Maja Spångmark, Hedda Röstin, Rickard Anner och Carl Lidö gillar upplägget.
På Strandskolan får alla elever sina läxor inlagda i ett digitalt system och högstadieeleverna har fått egna bärbara datorer. Tobias Risberg, Maja Spångmark, Hedda Röstin, Rickard Anner och Carl Lidö gillar upplägget.
Läxans vara eller inte vara har blivit en vattendelare i Tyresö. Läxkramarna anser att läxor behövs för att förstärka det man lärt sig i skolan. En del anser till och med att läxor är nödvändiga för att eleverna ska klara skolans mål och kunna nå olika långt på betygsskalan.

Motståndarna hänvisar till forskning som visar att läxor spelar en mycket liten roll lärandet. För yngre elever kan de till och med ha negativ effekt.

Motståndarna till läxor brukar också lyfta fram att läxor leder till konflikter i hemmet, att barn precis som vuxna har rätt till fritid och att läxor ger elever från studievana hem bättre chanser att lyckas.

Mitt i Tyresös kartläggning visar att en hel del skolledare och lärare i kommunen har tagit intryck av argumenten mot läxor – men någon helt läxfri skola finns inte.

En hel del skolor har tagit fram policys i syfte att klargöra vilken typ av läxor man vill ha.

– Vi ville ha en enhetlighet på skolan och förtydliga vad som är en bra läxa. Men varje lärare bestämmer själv om de vill ge läxor eller inte, säger Rosmarie Sjöberg, NO-lärare i årskurs nio på Strandskolan.

Kort sammanfattad går Strandskolans policy ut på att läxor antingen ska befästa eller förbereda kunskaper. En del lärare på skolan jobbar med principen ”flippat klassrum”.

– Eleverna förbereder sig hemma inför en lektion genom att titta på en kortare film och svara på ett par kontrollfrågor. Nästa skoldag får eleverna diskutera det de lärt sig hemma, berättar Rosmarie Sjöberg.

Men det finns ingen övre gräns för hur många och långa läxor eleverna får ha.

– Men vi i vårt arbetslag har sagt att vi ska försöka hålla oss till max två prov i veckan och att vi sedan anpassar läxorna efter det, säger hon.

För att underlätta för eleverna erbjuder skolan också läxhjälp flera gånger i veckan.

Eleverna Tobias, Maja, Rickard, Hedda och Pär ser alla positivt på läxor – så länge de inte är för krångliga. Att öva hemma är mer effektivt än att göra det i skolan, eftersom det är lugnare där, tycker de. Hemma finns det också föräldrar som man kan luta sig mot.

Men tänk om det är tvärtom, att det är lugnare i skolan än hemma och det inte finns några föräldrar som intresserar sig för ens läxor?

– Men då är det ju jättebra om det finns läxhjälp. Man skulle kunna göra den obligatorisk, så att eleverna också använder den, säger Hedda som går i fyran.

Det som möjligtvis skaver för Strandeleverna är mängden läxor, särskilt för de äldre eleverna.

– Det är rätt tufft. Det händer att jag får hoppa över en träning för att plugga. Men jag skulle ändå inte byta till en skola som inte hade läxor, säger Tobias som går i åttan.

Rickard i nian brukar planera på söndagarna vilken dag han ska göra vilka läxor.

– Det är lite mycket ibland. Hela ens tonår ska ju inte handla om skolan, säger han.

Läs mer: Argumenten för och emot läxor i Tyresö.

Vad tycker du? Skriv en insändare eller ge din syn på Mitt i Tyresös Facebooksida.

Fakta

Så resonerar Tyresös skolor om läxor

Tyresö skola: Har läxpolicy. Läxor bör minimeras, och klaras utan hjälp. Använder ”flippat klassrum”, erbjuder läxhjälp.

Breviks skola: Ingen läxpolicy. Inga läxor, förutom läsning hemma varje dag.

Kunskapsskolan: Ingen läxpolicy. Ger läxor till elever om de inte är i fas med målen.Erbjuder ingen läxhjälp, men har skolan öppen för dem som behöver.

Engelska skolan: Har läxpolicy. Minst 40 minuter om dagen, flera dagar framåt. Läxorna består av repetitioner av undervisning, erbjuder läxhjälp.

Nyboda skola: Ingen läxpolicy. Ger läxor i traditionell mening, äldre elever får betingläxor, erbjuder läxhjälp.

Bergfotens skola: Ingen läxpolicy. Följer Skolverkets rekommendationer.

Njupkärrs skola: Ingen läxpolicy. Individanpassade läxor som ska klaras utan hjälp, erbjuder läxstöd.

Fårdala skola och Stimmets skola: Ingen läxpolicy. Erbjuder läxhjälp.

Krusboda skola: Håller på att ta fram läxpolicy. Läxan ska vara adekvat, av repetitiv natur och begränsas i tid.

Hanvikens skola: Har läxpolicy. Läxorna ska inte kräva någon förklaring, rde ska vara repetitiva och följas upp. Erbjuder läxstöd.

Kumla skola: Ingen läxpolicy. Poängterar att det är viktigt att tänka på effekten, erbjuder läxhjälp.

Sofiebergs skola: Har läxpolicy. Inget i läxan får vara okänt. Läxan följs upp. Ungefär 30 minuter om dagen rekommenderas, vuxen agerar stödjande, erbjuder läxhjälp.

Fornuddens skola: Ingen läxpolicy. Läxorna görs på egen hand, får gärna bestå av repetitioner.

Montessoriskolan Vintergatan och Dalskolan har inte återkommit med svar.