Gatunamn – en känslig fråga

Den här adressen fick en förälder att oroa sig för sina barn.
Frida Westberg från Annedal förvånas över att Krakel Spektakels gata upprört andra.
Här ville en bostadsrättsförening döpa om gatunamnet till Mälarbacken.
Här ville en bostadsrättsförening döpa om gatunamnet till Mälarbacken.
Gatunamn kan väcka starka känslor.
Så var det när en orolig förälder ville byta namn på Krakel Spektakels gata, och när en bostadsrättsförening ville ändra Blackebergsbacken till Mälarbacken.
Men det finns också fall där hela gatunamn har ändrats i efterhand.

Har du någonsin funderat på hur det går till när en gata eller ett nybyggt område får sitt namn? Det undrade i alla fall vi, och bestämde oss således för att ta reda på saken. Det är en inte helt okomplicerad process som ligger bakom, och det är inte alltid denna process flyter på smärtfritt, ska det visa sig.

Det är stadsbyggnadsnämnden som bestämmer namn på gator, torg, parker och andra allmänna platser i Stockholm. Men det görs efter förslag av en grupp som kallas för ”namnberedningen”. Denna grupp består av tio ledamöter med kompetens från en rad olika områden. Det är den här gruppen som funderar, diskuterar och lägger fram namnförslagen.

Ibland vill dock fler tyckare vara med på tåget.

Det händer nämligen att bostadsrättsföreningar vill lägga sig i namnprocessen med syftet att höja värdet på nya bostäder, och det har även hänt att privatpersoner oroats över ”mobbningsrisken” som deras barn kan utsättas för när de tyckt att det föreslagna namnet vid deras nyproducerade lägenhet låter för fånigt.

Det som framfördes var att barn som hade den adressen kunde bli mobbade i skolan

Kristian Rosengren, tjänsteman i Stockholm stads namnberedning, utvecklar.

– Vi hade ett exempel i Annedal. Där har vi en kategori som anspelar på barnbokslitteratur, med namn från olika sagofigurer. Där var det någon som hade synpunkter på Krakel Spektakels gata. Det som framfördes var att barn som hade den adressen kunde bli mobbade i skolan, säger Kristian Rosengren.

Ett annat exempel kommer från Blackeberg. Där ville en bostadsrättsförening ändra adressen Blackebergsbacken till Mälarbacken. Det gick dock inte hem hos namnberedningen.

– Det ligger väl nära till hands att tro att man ville höja statusen på kvarteret och tyckte att Blackeberg var lite för belastat. Men den här gatan ligger inte ens särskilt nära Mälaren, säger Kristian Rosengren.

Det finns ju ett äldreboende i området som heter Mälarbacken, så viss anknytning finns i området, eller?

– Fast det räcker inte. För det första krävs det att i princip alla som bor eller har verksamhet på en gata vill ändra namnet. Men även då krävs det rätt besynnerliga skäl. Och om jag inte minns fel motsatte sig en konferensanläggning (Ljunglöfska slottet, reds anm.) att namnet skulle bytas.

Ett exempel på en gata som faktiskt fick döpas om kan man hitta i Mariehäll. Där fick Bällstaåvägen byta till Bällstaågatan på grund av poststrul.

– Bällstaåvägen ligger ju precis intill Bällstaån, så det kändes som ett naturligt namn. Problemet vara bara, skulle det visa sig, att de företag som hade kontor på adressen inte fick sina leveranser. Adressen blandades nämligen ihop med Bällstavägen. Framförallt var det leveranser från utlandet som inte kom fram, där man ofta inte använder sig av prickar över bokstäverna, säger Kristian Rosengren.

I dag heter före detta Bällstaåvägen i stället Bällstaågatan. Fortfarande prickar över bokstäverna, ju?

– Förvisso. Men ändelsen gatan i stället för vägen gör att leveranserna kommer fram.

Nya gatunamn anknyter ofta till en redan befintlig kategori av namn, eller så skapas en ny kategori med kopplingar till den aktuella platsen och dess historia. I fallet Annedal var det dock en lite speciell händelse som låg bakom namninriktningen.

– När Astrid Lindgren gick bort pratade man om att döpa om Dalagatan till Astrid Lindgrens gata eftersom hon hade bott och varit verksam där. Men hennes familj tyckte inte att det rimmade med hennes framtoning att en gata skulle döpas om på grund av henne, så det blev aldrig av, säger Kristian Rosengren.

I samband med att en helt ny stadsdel i Bromma började planeras (Annedal), fördes diskussioner om att döpa hela stadsdelen efter Astrid Lindgren. Men även där tyckte anhöriga att det rimmade dåligt med hennes personlighet.

– Resultatet blev i stället att hela kvarteret fick ett barnbokstema där 15 författare finns representerade i någon form, säger Kristan Rosengren.

Fakta

Namnberedningen

Namnberedningen tillsattes ursprungligen 1920 för att lämna namnförslag till dåvarande byggnadsnämnden. Ledamöterna i beredningen representerar skilda kunskapsområden (bland annat namnforskning, språkhistoria, språkvård, historia, Stockholmskunskap, arkitektur och arkivkunskap) som är viktiga när namn inom Stockholms stad ska väljas och vårdas.

Namnberedningens tio ledamöter väljs av stadsbyggnadsnämnden, med undantag för två av ledamöterna som utses internt inom de politiska blocken.

Källa: Stockholms stad