Ger barn som flytt ett hem

Orwar Alnesjö ser det som en skyldighet att hjälpa till och har öppnat sitt hem för ett ensamkommande flyktingbarn. Han är även god man åt ett flertal ensamkommande barn.
Orwar Alnesjö ser det som en skyldighet att hjälpa till och har öppnat sitt hem för ett ensamkommande flyktingbarn. Han är även god man åt ett flertal ensamkommande barn.
Kommunen har svårt att hitta jour- och familjehem åt ensamkommande flyktingbarn.

Rädsla och okunskap tros vara två anledningar till att så få vågar ta emot ett barn i nöd, tror Orwar Alnesjö.

Orwar och hans familj är en av få familjer i Vallentuna som tagit emot ett ensamkommande flyktingbarn.

– Vi hade en diskussion här hemma och kände att det var självklart att hjälpa till och vi har inte ångrat oss en sekund efter det beslutet, säger han.

Sedan i juli fram tills förra veckan har 3 372 ensamkommande flyktingbarn tagit sig till Sverige enligt Migrationsverkets siffror. Snittåldern är 15–17 år. Verket har ett ramavtal med kommunen om att ta emot 20 ensamkommande barn.

– Men vi tar i praktiken emot fler än så. När ett barn får permanent uppehållstillstånd så fylls den platsen på med ett nytt barn. I nuläget ansvarar vi för ett 40-tal barn, säger Malin Winge, enhetschef på socialförvaltningen i kommunen.

Barnen placeras antingen i något av kommunens gruppboenden eller i ett jour- eller familjehem. Det är de sistnämnda som det råder brist på i kommunen.

Problemet med att hitta jour- och familjehem i Vallentuna är inte ett unikt problem jämfört med andra kommuner i landet, säger Malin Winge.

– Det är lika svårt här som någon annanstans. Vi får ringa runt till andra kommuner i hela Sverige för att hitta någonstans där vi kan placera de barn som vi blivit anvisade att ta hand om. Det är en svår ekvation.

Hon bedömer därför läget att hitta jour- och familjehem inom kommunen som akut. I dagsläget finns endast två familjer i hela kommunen som tar emot flyktingbarn som är anvisade till kommunen.

– Sedan finns det fler familjer i kommunen som tar emot, men på uppdrag av andra kommuner, säger hon.

Orwar Alnesjö tror att en förklaring till varför det är så svårt att hitta ett jour- eller familjehem är okunskap.

– Många tänker säkert ”stackars flyktingbarn” och ser de som en traumatiserad grupp som innebär problem.

Orwar säger att vi måste ändra vårt synsätt på ungdomarna.

– Till att börja med får vi inte se de som en grupp. Vi måste se individen. Man ska veta att det här är ganska vanliga ungdomar men att de är i en ovanlig situation. De behöver lika mycket kärlek och omvårdnad som våra egna barn.

En annan orsak tror Orwar är att många tänker att det skulle vara komplicerat eller att de helt enkelt är rädda för vad omgivningen ska tycka om de tog emot ett flyktingbarn.

– Det är en infekterad fråga i samhället just nu. Så visst kan jag förstå rädslan. Men samtidigt behöver man inte vara inställd på att det ska bli så negativt.

Det som krävs av en familj som vill ta emot ett ensamkommande barn är ett sunt förnuft och engagemang, säger Malin Winge.

– Och att de har ett empatiskt bemötande. Sedan att de inte är belastade i polis- och socialregister, förstås.

Fakta

Långt hem från Vallentuna

Avstånd från de största flyktingländerna till Vallentuna, mätt i kilometer:

Syrien: 3 754 km.

Eritrea: 10 580 km.

Somalia: 12 187 km.

Afghanistan: 5 578 km.

Källa: Migrationsverket, Google maps