Här tar gnagaren en kvällsprommis i Sjöstan

Det är inte bara människor som gillar att flanera på aftonen i Sjöstan – bävern strosar också runt i kvarteren.
Therese Olsson fångade gnagaren på film.

När Therese Olsson var ute på kvällspromenad i Sjöstan den 11 april såg hon hur en siluett rörde sig på en av gångvägarna nära Sicklaslussen.

– Det såg först ut som en större katt. Men sedan hade den en ovanlig gångstil, och jag trodde att det kunde vara en grävling. Men sedan såg jag att det var en bäver.

Bofasta invånare

Bävrar har sedan något decenium tillbaka varit bofasta i Sjöstan. De brukar ses till titt som tätt, men oftast i vattnet som är dess naturliga habitat.

– Jag tycker att det är häftigt att se den på land. Jag har inte sett en bäver här förut och jag har bott i Sjöstan i fyra år, säger Therese Olsson.

Letar kanske efter bark

Enligt Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska museet, går bävrar upp på land för att transportera sig mellan vattendrag, för att fälla träd eller för att äta bark.

– Bark från aspar brukar vara en favorit.

Får leva kvar

Bävrarna har numera blivit så vanliga i stadsmiljön att 10-15 bävrar skjuts varje år i hela staden. Anledningen är att de gnager ner träd. Men just nu finns det inga planer på att skjuta bävrarna i Sjöstan, enligt Tommy Tuvunger, viltvårdare på trafikkontoret.

Vill man själv få syn på gnagarna brukar det vara störst chans i gryningen eller skymningen.

Fakta

Gnagaren var tidigare utrotad

Sjöstan är bara en av flera platser där bävern gjort sig hemmastadd. På Södermalm finns även bäverkolonier på Långholmen och Årsta holmar.

Bävrarna har ökat väldigt mycket det senaste decenniet. Nu finns gnagarna här och var, även i centrala stan.

Bävern utrotades helt i slutet av 1800-talet men planterades in igen under 1900-talet. Sedan dess har populationen ökat stadigt och i dag finns över 100 000 bävrar i Sverige.

Bävern behöver gnaga för att slipa ner de stora framtänderna som ständigt växer. Träd behövs till föda och byggmaterial.

Källa: Naturhistoriska riksmuseet