De vill göra Järvafältet ätbart

Damir Radovic och Anita Karp vill skapa en jätteodling på fältet vid Hästa gård.
Damir Radovic och Anita Karp vill skapa en jätteodling på fältet vid Hästa gård.
Damir Radovic och Anita Karp vill skapa en jätteodling på fältet vid Hästa gård. Men det kan ta minst två år innan staden bestämmer sig för vad gården ska användas till – och man vet inte om det kommer att vara jordbruksverksamhet där i framtiden.

– Grönkål, svamp, majs, mynta. Det skulle kunna vara tio Rosendal handelsträdgårdar här, säger Damir Radovic, samtidigt som han pekar ut mot Järvafältet.

Tillsammans med Anita Karp har han lämnat in ett medborgarförslag om att upplåta den 185 hektar stora marken som utgör Hästa Gård till en jättelik stadsodling.

De vill att lokala föreningar tillsammans med staden och Järvas två stadsdelsförvaltningar, Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista, ska utveckla och driva odlingsprojektet tillsammans.

Stadsodlingen skulle också, enligt dem, knyta samman områdena runt Järvafältet, bidra till social hållbarhet, trygghet och det ge möjlighet för medborgare att vara med och forma det offentliga rummet.

”Odling är så mycket mer än bara att fylla jord i pallkragar”

Damir Radovic

– Vi behöver en plats dit där till exempel ungdomarna kan vara i ett sammanhang och återvända till. Där man kan plantera ett fruktträd och se att det ger frukt om tio år, säger Damir Radovic.

Han är aktiv i Det gror i betongen, som förra året engagerade 80 feriearbetande ungdomar i odling på Hjulsta kolonilottsområde.

– Odling är så mycket mer än bara att fylla jord i pallkragar. Man kan skapa sammanhang, fånga upp dem som är långt i från arbetsmarknaden, pensionärer eller dem som bara vill gräva efter jobbet.

– Grönska är välstånd, som man måste ta tillvara på, säger Damir Radovic.

Att jorden är frodig i området kring Hästa gård vet de redan, efter deras engagemang i Akalla eko-odling som drevs där mellan 2010 och 2013.

Hästa gård beskrivs som en bondgård på landet i staden och är den sista stadsägda bondgården i Stockholm. I december löper nuvarande arrendeavtal ut med Naturskog AB.

Två år innan beslut om Hästa gård

Området kräver då en särskild utredning, som inte kan starta förrän tidigast 2018, enligt Bodil Hammarberg, som är landskapsarkitekt på trafikkontoret.

– Vi behöver fundera vad vi vill ha gården till så att fler medborgare kan ha glädje av den. En stabil verksamhet som involverar flera. Området och gården är inte bara en angelägenhet för Järvaborna utan för hela Stockholm.

” Vi behöver fundera vad vi vill ha gården till”

Bodel Hammarberg, landskapsarkitekt

Staden kommer att försöka ha kvar en del hyresgäster, som Spånga gymnasium under utredningsperioden.

Hur lång tid det kommer att ta innan man kan presentera en plan för Hästa gård kan man i dagsläget inte svara på och man kan heller inte säga om det kommer att fortsätta vara jordbruksverksamhet på gården.

Medborgarförslaget om en jätteodling på Järvafältet har Bodil Hammarberg ännu inte hunnit studera i detalj.

– Jag tror kanske att odling kan vara en möjlighet, men förutsättningar för odling måste utredas och under ett stabilt ledarskap, organiserat på ett sätt så att det håller över tid.

Fakta

"Stadsodling - nödvändigt i framtiden"

Björn Forsberg, omställningsforskare och författare, menar att stadsodling kommer att vara nödvändigt i framtiden. Det argumenterar han för i böckerna Omställningens tid och Tillväxtens sista dagar.

40 procent av alla trafikutsläpp av koldioxid tas upp av Stockholms grönområden.

Det är 80 procent mindre föroreningar i en park än utanför den.

På en allégata är det 60–70 procent mindre föroreningar än på en gata utan träd.

Källa: Björn Forsberg