I Skogstorps stugägareförening finns 17 fastigheter utspridda i skogen varav 15 är permanentboenden.

Boende här har i flera år oroats av ett berg av massor som växer på fastigheten intill. Lastbilar har kört upp och lämnat bland annat anläggningsjord, asfaltkross, bruten asfalt och betong för att höja marknivån (se faktaruta).

Mitt i rapporterade i november om att företaget Mira Care AB fick nej till att föra in ytterligare två miljoner ton massor. Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund, SMOHF, krävde att ett kontrollprogram togs fram och dokumentation på vad redan tidigare införda massor innehöll.

– Vi är väldigt oroade för vattenkvaliten och vad det gör med vår mark på sikt. Odeklarerade massor är man ju orolig var de kommer ifrån, säger Mertz Laakso, stugägareföreningens sekreterare.

Saknas dokumentation

Men i januari i år kom beskedet att kontrollprogrammet godkänts, vilket i princip innebär att stoppet mot att föra in nya massor hävs. Däremot bedömde SMOHF i ett separat beslut att de inte fått tillräckligt med underlag om massorna som redan införts.

– Varför får det fortsätta innan provtagning av tidigare införda massor är gjord? Det är märkligt att SMOHF inte kräver fullständig dokumentation av de tidigare levererade massorna, säger Mertz Laakso.

Enligt My Minnegård, avdelningschef på SMOHF, innebar den bristande dokumentationen att de inte kunde bedöma föroreningsrisken.

– Därför upprättade vi ett föreläggande om att företaget måste provta och göra en markundersökning över de massor som redan finns där i stället, säger hon.

Stugägareföreningen oroar sig för vattendragen på deras mark bland annat.

Stugägareföreningen oroar sig för vattendragen på deras mark bland annat.

Angie Gray

PFAS i vattnet

I januari tog företaget prover på ytvatten (som inte är dricksvatten) i närheten av stugföreningens mark, som visade förekomst av PFAS. Grannarna är kritiska till att de inte informerats om provsvaren förrän nyligen.

– I och med att det inte är dricksvatten bedömde vi att det inte går att dra några slutsatser från ett enda prov i det här vattendraget. Samtidigt kan jag förstå att de klagande ifrågasätter att vi inte informerade snabbare, säger Ylva Rathsman, handläggare för ärendet hos SMOHF.

Här har berget med massor växt fram under flera år.

Här har berget med massor växt fram under flera år.

Angie Gray

Det har även nyligen tagits prover i kranvatten från två brunnar på området, varav ett visade förekomst av PFAS, dock tjänligt som dricksvatten.

– Det styrker att man ska utreda föroreningshalter i både mark och grund- och ytvatten i det här området. Vi är överens med grannarna att en utredning behövs, säger hon.

Om det behövs en utredning, varför finns inget beslut om att stoppet för införsel ska ligga kvar?

– Det är det här som har blivit rörigt. Vi knöt inte beslutet om dokumentationen till införselförbudet. Sedan framkom det successivt att företaget inte kunde redovisa fullständig dokumentation. Men då såg beslutet redan ut som det gjorde.

Stugföreningen överklagade båda besluten till länsstyrelsen, men har fått avslag. Nu tänker de överklaga beslutet om kontrollplanen till mark- och miljödomstolen. De har även beslutat att på egen bekostnad provta en gemensam brunn.

Avvaktar beslut i domstol

Mira Cares vd Linda Bengtsson ser inte att det finns någon anledning till oro över massornas påverkan på marken.

– Hade jag haft någon oro hade jag inte gjort det här över huvud taget eftersom min syster bor här och dricker det här vattnet, säger hon.

Linda Bengtsson anser inte att dokumentation saknas, utan menar att när hennes leverantörer tar in material för produktframställning, så har det redan utförts grundanalyser. Just nu för hon inte in några massor i väntan på beslut från mark- och miljödomstolen.

Angie Gray