Gravar som inte måste skötas ökar på Värmdö

Esa och Annikki Ahtiranta minns nära som är begravda i Finland på kyrkogården i Sverige.
Esa och Annikki Ahtiranta minns nära som är begravda i Finland på kyrkogården i Sverige.
Esa och Annikki Ahtiranta tänker på släktingarna i Finland på allhelgona.
Esa och Annikki Ahtiranta tänker på släktingarna i Finland på allhelgona.
Skötselfria gravar allt vanligare på Värmdös begravningsplatser. – Anhöriga önskar alternativ med mindre skötselkrav, säger Sofia Rhen, Värmdö församling.

På Gustavsbergs kyrkogård lyser höstsolen lågt och löven blåser i vinden när Mitt i Värmdö besöker platsen.

– Flera arbetskamrater ligger begravda här. Vi brukar promenera hit och titta till några gravar, säger  Annikki Ahtiranta som är här i sällskap med sin man Esa Ahtiranta.

De brukar komma till kyrkogården på allhelgona och tänka på familj och vänner som ligger begravda i Finland.

– Min mor gick bort för inte så länge sedan. Fast hon inte ligger här känns det bra att gå hit och minnas henne, säger Annkki.

Allt fler begravs utan ceremoni

Gustavsbergs kyrka stod klar 1906. Då begravdes i princip alla kristet. Kistbegravningar var vanligast, precis som det fortfarande är i Finland. I dag sker här runt 65 gravsättningar om året. Men här har folk begravts sedan medeltiden. Några av de äldsta gravarna som finns kvar är från 1700- talet.

På kyrkogårdarna i  Gustavsberg- Ingarö  och Värmdö församlingar vilar döda i urngravar, minneslund och på en askgravplats. I dag behövs även muslimska gravar. Enligt muslimsk sed ska man begravas i kista med huvudet mot Mecka. Något muslimskt gravkvarter finns inte på Värmdö kyrko-gård, här tar man hjälp av grannförsamlingen Nacka och Storkällans begravningsplats.

Gravsättningar av hela kistor blir dock allt mer ovanligt.

– Förra året hade vi tre kistbegravningar. Fler och fler kremeras, vi har ett kremationstal på 95 procent, säger Sofia Rehn, kyrkogårdsföreståndare i Värmdö församling.

Här är döden ständigt närvarande

Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten i hela Sverige förutom i Stockholms stad och Tranås kommun, där begravningsväsendet är kommunalt. Kyrkogårdsförvaltningen i Värmdö är alltså en slags myndighet med ansvar för att begravnings-lagen följs.

Förra året gravsattes 24 i urngravar, 26 i minneslund och tolv på askgravplats av de totalt cirka 65 gravsättningar som skedde på Värmdö kyrkogård.

Den moderna upptagna livsstilen är en anledning till att traditionella gravar med sten och plantering minskar i popularitet, tror Sofia Rehn.

– Anhöriga önskar alternativ med mindre skötselkrav: Askgravplats, askgravlund, minneslund, alla är skötselfria för anhöriga, säger hon.

Sofia Rehn tror dock att fler kommer att efterfråga begravningsplatser i skogs eller naturmiljö i framtiden. Hon ser begravningsskicket som en spegelbild av värderingar människan har i livet. Hon spår att teknik och miljötänk i kombination blir framtidens melodi.

– Ekologi kommer att prägla allt från begravningsblommor, urnval, kistval till perenna planteringar på urngravarna. Jag tror att ekologiska askgravplatser i skogsmark eller naturmark tilltalar svensken i framtiden. En enkel skylt med en streckkod som du kan scanna för att läsa om de som ligger begravda. Enkelhet – natur och teknik i kombination. Alltså samma önskemål som många har i övrigt i livet, säger hon.

Har du funderat på hur du själv vill bli begravd?

– Som begravningsplatserna ser ut idag skulle jag önska askgravplats eller askgravlund. Det är enkelt och kravlöst för de anhöriga men samtidigt finns en plats och en skylt att kunna gå till för att minnas och berätta för generationer framåt.