Min lokala hjälte

Grodor räddas från att bli mos

Ett 400 meter långt staket byggs för att kunna se var grodorna kryper. Christina Söderström Lööf inspekterar bygget.
Ett 400 meter långt staket byggs för att kunna se var grodorna kryper. Christina Söderström Lööf inspekterar bygget.
I hopp om att få para sig riskerar groddjuren livhanken genom att hoppa över gatan.

Nu är räddningen nära – västerorts första grodtunnlar ska grävas.

Grodtunnlar är ett system som används vid vägar förhindra att grodor och paddor ska bli överkörda på vårkanten. Nu ska västerort få sin första uppsättning tunnlar under Spångavägen som går mellan berget vid Kortens­lund och Kyrksjön.

– Det är som vägtunnlar, fast i mycket mindre skala, förklarar Christina Söderström Lööf på trafikkontoret.

Hon håller i projektet och menar att det finns många som blir glada om grodornas liv kan räddas.

– I april brukar folk bli bedrövade över hur många överkörda grodor och paddor det ligger längs Spångavägen. Det är ju mycket trafik på vägen.

Förra veckan började byggarbetare spika upp ett 400 meter långt staket vid skogskanten från Bromma kyrkväg fram till vägen in till kolonilotterna.

I dagarna kommer de att gräva ner hinkar längs staketet för att inventera grodorna. När man räknar antalet grodor i varje hink kan man se vilka rutter grodorna föredrar att ta när de korsar vägen för att komma över till Kyrksjön.

När inventeringen är klar bestämmer sig trafikkontoret sedan för hur många tunnlar man kan tänkas behöva.

Vad slutnotan landar på för räddningsinsatsen beror på hur många tunnlar som i slutänden grävs.

En av byggarbetarna, Janne Bladin, förklarar att han inte tycker det känns onödigt att lägga ner flera dagars jobb på att rädda grodor.

– Det handlar ju om livets kretslopp. Om grodorna dör så blir det ju mer flugor och spindlar. Och så kan det ju bli halt på vägen om det ligger en massa överkörda grodor överallt, säger han.

I dag finns det grodtunnlar på 15–20 ställen i Sverige. Claes Andrén tog initiativet till den första och har jobbat med grodor i 30 år. I dag är han vetenskaplig ledare på djurparken Nordens ark i Bohuslän. Han menar att den viktigaste anledningen till att rädda djur som grodor är att människor kan lära sig så mycket av dem.

– Det fanns till exempel en groda i Australien som man har utvecklat magmedicin från genom att studera hur den kunde ha sina ägg i magen utan att de förstördes. Och den är utdöd i dag.

Claes Andrén berättar att när han började arbeta med groddjur i början på 80-talet så höll 60 procent av Sveriges arter på att dö ut. I dag har 12 av 13 arter en bra situation, delvis tack vare just grodtunnlar.

Grodtunnlarna under Spångavägen är planerade att vara klara i april nästa år då grodorna vanligtvis vaknar ur sin dvala och börjar söka sig till vattendrag för att para sig.

Fakta

Parar sig på våren

På vintern går grodorna i dvala. De gräver ned sig hålor land eller på botten av dammar och sover djupt till det blir varmt på vårkanten.

Eftersom grodorna är växelvarma och kan andas genom huden kan de klara sig både i minusgrader och under vatten.

Det första grodorna gör på våren är att söka sig till ett vattendrag för att para sig. Källa: Malmö naturskola