Grodorna invaderar dammen

I det mörka djupet vet man aldrig vad som lurar. Här har två grodor dragit sig undan för en liten kärleksstund. Föga anar de att de iakttas av en annan groda. Kanske är det en brädad rival?
I det mörka djupet vet man aldrig vad som lurar. Här har två grodor dragit sig undan för en liten kärleksstund. Föga anar de att de iakttas av en annan groda. Kanske är det en brädad rival?
Anders och Helene Torulm.
Anders och Helene Torulm.
Enligt Bibeln straffade Gud Egypten genom att låta grodor invadera landet. Nu har Östra Byle drabbats av samma öde. Ortsbon Anders Torulm tar dock lätt på grodinvasionen.

– Det har blivit lite av ett folknöje att titta på dem, säger han.

Det är kväll i Östra Byle. Solen gick ned för en timme sedan och det är kyligt i luften. Det enda som stör lugnet är ljudet från den lilla dammen vid Holmfridsvägen.

Där råder det febril aktivitet. Det hoppas, simmas och kväks. För grodorna är det parningssäsong, och de verkar vara fast beslutna att göra det mesta av den.

Sedan några veckor har dammen i princip svämmats över av grodor. Till synes har de dykt upp från ingenstans.

– Vi lade märke till dem för några veckor sedan när vi gick förbi med hunden. Jag har inte sett grodor här tidigare år men nu är det plötsligt hundratals, säger Anders Torulm som bor i området.

Han och hans hustru Helen Torulm går ofta här på kvällarna och de säger att det blivit något av ett folknöje att stanna till och lyssna på grodorna.

– Det brukar samlas lite folk här, det är ju ganska ovanligt med så här mycket grodor mitt i ett villaområde, säger Anders Torulm.

I Sverige är alla grodarter fridlysta. Därför blev Anders Torulm förvånad över att så många hittat till Östra Byle.

– Det kryllar av dem, det pågår extrem parning under kvällarna, hela dammen är full av rom så det blir en megaproduktion av yngel, säger han.

Didrik Vanhoenacker är jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Enligt honom kan det finnas ett antal förklaringar till den plötsliga ökningen av grodor.

– Det kan vara så att en damm i närheten har försvunnit eller fått fisk, då flyttar grodorna. Eller så kan det ha byggts en väg eller ett staket som hindrar dem från att nå sin gamla damm, säger han.

Mest troligt är dock att grodorna hittade till dammen redan när den anlades för några år sedan. De första grodorna förökade sig där och det är deras avkomma som nu växt upp och återvänt för att själva para sig.

– Grodor brukar återvända till den damm där de är födda för att para sig, så min gissning är att det kom några kolonisatörer redan det första året och att det är deras barn som återvänt. Då brukar det bli en stor ökning, säger han.

Enligt Didrik Vanhoenacker är det också lätt att tro att det finns fler grodor än det faktiskt gör.

– De kväker och hoppar runt mycket, finns det 50 stycken i en liten damm verkar det som att det är hur många som helst, säger han.

Grodor lever bara i dammar under våren, resten av året tillbringar de uppe på land. Så snart kommer grodorna att lämna Östra Byle för denna gång. Men om inget byggs som hindrar dem från att återvända kommer de att återvända tillbaka nästa år, menar Didrik Vanhoenacker.

Fakta

Fakta: Grodor och prinsar

Grodor är ett samlingsnamn för flera olika arter, bara i Sverige finns det åtta olika arter. Den vanligaste av dem är så kallad vanlig groda.

Grodorna lever helst i fuktiga områden. På våren, runt april och maj, tar de sig till vattensamlingar för att fortplanta sig. Honan lägger oftast mellan 1500 till 3000 ägg. Dessa kläcks efter två till tre veckor beroende på temperatur. Sedan tar de yngel som överlever cirka tre månader på sig att omvandla sig till grodor.

Grodan och människan har en lång historia. I gammal folkmedicin var groda en vanlig ingrediens, bra mot det mesta. I dag är samtliga grodarter fridlysta i Sverige. I takt med att det byggs mer försvinner grodornas naturliga habitat, och de har därför minskat kraftigt i antal.

Många förknippar grodor med förvandlade prinsar. Det beror förmodligen på att grodor under lång tid ansågs vara fula och smutsiga djur, i stark kontrast till stiliga prinsar. På medeltiden visste man att grodor gärna uppehöll sig på mörka och fuktiga platser, som till exempel kyrkogårdar. Det gjorde att man förknippade djuren med död och mörker.

Om det faktiskt är möjligt att förvandla en groda till en prins vet vi inte, men vi kan varmt rekommendera nyfikna att gå ner till dammen i Östra Byle för att pröva.