Gröna påsen snart i allas kök

Husvärden Jan Svensson visar ett soprum hos Familjebostäder som har använts i testprojekt. Nu är det klart hur återvinningen ska gå till.
Husvärden Jan Svensson visar ett soprum hos Familjebostäder som har använts i testprojekt. Nu är det klart hur återvinningen ska gå till.
I många år har staden försökt hitta ett sätt att få innerstadsborna att bli bättre på att sortera sopor.

När majoriteten nu bestämt sig blir det bråttom. Inom fem år ska alla stockholmare sortera sitt köksavfall i gröna påsar.

I innerstan är vi dåliga på att ta vara på hushållssoporna. Potatisskal, fiskrens och kaffesump läggs i de flesta hem huller om buller med förpackningar och gamla nylonstrumpor i samma påsar. Påsarna körs sedan med sopbil till Högdalen där de bränns upp. Det är varken miljövänligt eller energieffektivt.

I flera år har tjänstemän och politiker letat efter bättre lösningar. Till dem hör avfallskvarnar, kompostering och att hushållen sorterar hushållsavfallet i papperspåsar som läggs i särskilda soptunnor. Alla varianter har sina för- och nackdelar. Men till slut måste man bestämma sig.

Staden har som mål att hälften av alla kökssopor i stan ska sorteras 2018. Så i förra veckan kom beskedet att det är den så kallade gröna påsen som blir svaret på sopsorteringsfrågan i Stockholm.

– För att den är snabbast att bygga ut. Och vi kan använda befintlig infrastruktur – vi kan behålla samma soprum och samma sopkärl. Framför allt behöver det inte hämtas med speciell bil som med papperspåsar. Och vi behöver lägga in högsta växeln. Bygga anläggningar och få skolor, förskolor och äldreboenden att lära sig, säger stadsmiljöborgarrådet Per Ankersjö (C).

Beslutet ska klubbas i fullmäktige om en månad. Sedan blir det bråttom för att hinna med.

– Det är klart att jag har stressat på det här ordenligt. Vi ska hitta ett ställe att bygga en sorteringsanläggning, troligtvis i Högdalen, och bygga en förbehandlingsanläggning som gör matavfallet till så kallad slurry, troligtvis i Henriksdal. Man blandar med vatten så att det blir som en soppa som sedan går in i en rötningsanläggning som redan finns i Henriksdal. Och det ska byggas och planläggas, därför blir det full fart nu.

Redan nu sorterar ett antal pilotfastigheter i innerstan med gröna påsar, något som enligt staden har gått över förväntan.

Dessutom lägger ett fåtal fastigheter sina hushållssopor i papperspåsar. De läggs i särskilda tunnor och hämtas med särskilda bilar. Det är en lösning som staden till sist fann för krånglig för att införa trots att man får ut mer och renare biogas ur soporna med den metoden. Alla som vill kommer däremot att kunna fortsätta med den metoden.

Oppositionsborgarrådet Daniel Helldén (MP) välkomnar ändå de gröna påsarna.

– Men det är på tok för sent och man skulle ha kommit i gång tidigare. Systemet med gröna påsar har funnits hela tiden, till exempel i Södertälje. Det är en lösning som man inte kunnat ta till sig i tid.

Vi behöver lägga in högsta växeln. Bygga anläggningar och få skolor, förskolor och äldreboenden att lära sig.per ankersjö (c), stadsmiljö­borgarråd

Fakta

Så fungerar den gröna påsen

Hushållen får gröna plastpåsar där man ska lägga sitt matavfall. Andra sopor läggs i vanlig påse.

Både gröna och vanliga påsar körs till en optisk sorteringsanläggning. De gröna påsarna pressas eller rivs så att man får ut matavfallet.

Matavfallet blandas sedan med vatten till en så kallad slurry och går till en rötningsanläggning för att bli biogas som kan driva bilar och bussar.

Källa: Trafikkontoret