ANNONS

Så ska grönområden i Farsta skyddas vid bostadsbyggen

Så ska grönområdena i söderort bevaras.
Nya träd och grodtunnlar är några av förslagen för att stärka söderorts grönområden. Bilden är ett montage.
Värna naturområden, plantera nya träd och skapa grodtunnlar. Det är några av åtgärderna som föreslås för att bevara söderorts gröna ytor när det byggs allt mer. Fokus ligger bland annat på Majroskogen, Fagersjöskogen, Drevviken och Magelungen.
ANNONS

Byggherrarna i söderort bör värna befintliga grönområden, plantera nya träd och skapa fuktstråk eller grodtunnlar. Detta är några av förslagen i en rapport om hur den gröna infrastrukturen ska bevaras när det byggs allt mer, som WSP gjort på uppdrag av miljöförvaltningen.

Fokus ligger på tre viktiga naturstråk i mellersta söderort; Gröndal-Årstaskogen-Hammarbyskogen, Svedmyraskogen-Majroskogen-Fagersjöskogen samt Hagsätraskogen-Magelungen-Drevviken.

I rapporten har kartor över förekomsten av tofsmes, padda och eklevande insekter studerats, eftersom dessa arter tyder på en rik biologisk mångfald.

De här arterna är lite mer kräsna, tofsmesen kräver till exempel vissa typer av träd i tillräcklig ålder och storlek. Mår de bra så fungerar det även bra för oss människor och andra djur, säger Magnus Rothman, projektledare för strategisk grönyteplanering på miljöförvaltningen.

Årstaskogen ingår i ett av de naturstråk som studerats. Foto: Most Photos

Naturområden bör skyddas

En av slutsatserna i rapporten är att staden bör skydda så kallade kärnområden från exploatering, eftersom de har särskilt värdefulla kvaliteter för arterna ovan.

Några av dessa är Vinterviken, Årstaskogen, Hammarbyskogen, Skogskyrkogården, Flatens naturreservat, Majroskogen, Rågsveds naturreservat och Hagsätraskogen.

I de fall där exploatering inte kan undvikas bör bygget ske med så liten påverkan som möjligt på naturen och i områden med gammal skog bör man värna den.

ANNONS

– Det är inte vår uppgift att tala om var man får och inte får bygga, men det är viktigt att man får den här informationen när man står inför en byggnation, säger Magnus Rothman.

Tanken är att rapporten ska vara till hjälp för byggherrar och staden hoppas kunna fortsätta med liknande projekt i flera stadsdelar.

Så ska de gröna ytorna i söderort bevaras.

De gröna ytorna visar skogar som räknas som viktiga kärnområden eller livsmiljöer för de studerade arterna. Foto: WSP/Stockholms stad

Grodtunnlar och trädplantering

Staden bör också förstärka de spridningskorridorer som i dagsläget är svaga, det vill säga zoner som binder samman olika områden och underlättar spridningen av växter och djur.

– I ekologin handlar det mycket om att bevara sambanden. När man har skogar och grönområden som är isolerade trivs inte djuren lika bra längre. Även vi människor vill gärna kunna röra oss mellan olika områden, säger Magnus Rothman.

Spridningskorridoren mellan Hagsätraskogen och Rågsveds naturreservat pekas ut som mycket försvagad. Där föreslås att staden bör utreda en sociodukt, skapa fuktstråk eller grodtunnel och plantera träd.

Liknande åtgärder föreslås även mellan Majroskogen och Hemskogen, mellan Svedmyraskogen och Skogskyrkogården samt mellan Årstaskogen och Hammarbyskogen.

Så ska de gröna ytorna i söderort bevaras.

De röda streckade pilarna visar platser där arter har svårare att sprida sig mellan olika områden. Illustration: WSP/Stockholms stad

Viktiga för klimatet

Mitt i har tidigare rapporterat om att grönområdena i söderort krympt de senaste tio åren i takt med det byggs allt mer, enligt forskning från KTH. På flera håll skapar vägar som Nynäsvägen och E4:an till Kungens kurva barriärer för djur och människor.

Magnus Rothman menar att det är omöjligt att svara på om det finns en gräns för byggnationen i söderort. Däremot står det klart att de gröna ytorna har stor betydelse, bland annat för klimatanpassningen.

Vid värmeböljor så behöver vi ha grönområden där djur och människor kan vistas och vid plötsliga skyfall kan grönområden mellan byggnationen dämpa flödena, säger han.

Så mycket har grönområdena i söderort krympt – på tio år