Mer grönsaker och mindre grädde i barnens mat

pankopanerad-kyckling-tzatsiki
Pankopanerad kyckling med tzatsiki.
Enskede-Årsta-Vantör är först ut i Stockholm med att näringsberäkna all mat på förskolorna i ett datasystem. Det leder till mindre matsvinn, mer tid för kockarna att laga mat från grunden och näringsrik mat för barnen.
– Nu rullas det köttbullar på alla förskolor i stadsdelen, säger förskolekocken Ann-Kristin Svensson.

Enskede-Årsta-Vantör är först i Stockholms stad med ett så kallat kostdatasystem för förskolorna. Det innebär att de kan räkna ut näringsinnehållet i alla måltider som serveras. Sedan oktober finns också en gemensam matsedel för alla förskolor i stadsdelen.

– Vi förskolekockar i projektgruppen har byggt upp systemet tillsammans. Vi har lagt in alla recept som vi använder i systemet och sedan räknar det ur hur mycket mineraler, vitaminer, fett, kolhydrater och proteiner som finns i maten. Vi har sedan jämfört utfallet med normen för 3-5-åringar, säger Ann-Kristin Svensson, projektledare och förskolekock på Skogens förskola i Bandhagen.

Ann-Kristin Svensson

Ann-Kristin Svensson är förskolekock på Skogens förskola i Bandhagen.

Det visade sig att vi låg för högt på protein. Därför har vi ökat på med mer grönsaker och minskat på feta såser med mycket grädde.

Ann-Kristin Svensson, förskolekock.

Det var ett omfattande arbete att få in alla recept i systemet. En del kockar hade sina recept i huvudet och de skulle omvandlas till lika stora barnportioner.

– Det visade sig att vi låg för högt på protein. Därför har vi ökat på med mer grönsaker och minskat på feta såser med mycket grädde, säger Ann-Kristin Svensson.

Samma matsedel för alla förskolor

Nu ingår alla 52 förskolekök i stadsdelen i systemet. Det finns en 8-veckors matsedel som är gemensam för hela stadsdelen, även om det kan lagas olika mat i olika delar av stadsdelen under en vecka.

Tar det inte bort kreativiteten från kockarna att alla ska laga samma mat?

– Det var en av farhågorna vi mötte innan vi drog igång. Men fördelen är att man sparar väldigt mycket tid på att inte behöva planera en matsedel. Istället får vi mer tid för att laga mat från grunden. Idag rullar vi till exempel egna köttbullar på alla förskolor, säger Ann-Kristin Svensson.

En annan positiv effekt är att matsvinnet minskas.

– Varje morgon får vi reda på hur många barn och vuxna vi ska laga mat till. Vi använder oss av tre portionsstorlekar, en för de minsta barnen, en för 3-5-åringar och en för vuxna och sedan räknar systemet ut hur mycket mat vi ska laga. Vi kastar mycket mindre mat nu. Framöver kan vi också räkna ut klimatpåverkan för varje måltid, säger Ann-Kristin Svensson.

Kanske den viktigaste frågan: Vad tycker barnen om maten?

– Idag har vi haft stekt fisk, remouladsås och kokt potatis och det var inte mycket rester kvar. Jag upplever att barnen oftast tycker att maten är god. Sedan är det ju en del nya smaker som de måste vänja sig vid och det kan ta lite tid.