Grönsaksrester ska bli till biogas

Bara 13 procent av enbostadshusen i Saltsjöbaden och Fisksätra använder sig av kommunens matavfallsinsamling.

Men någon obligatorisk anslutning kommer det inte att bli.

Strax före jul anslöt sig Berith Löfgren till matavfallsinsamling som Nacka kommun erbjuder.

– Det är mycket bättre än kompostera, säger Berith Löfgren, som bor i en villa i Mensätra.

Med två varmkomposter på tomten och ett stort trädgårdsintresse var det tidigare självklart att kompostera allt som gick. Nu hamnar alla matrester först i papperspåsar och därefter i det bruna matavfallskärlet på gården.

– Det är bekvämt och det blir mindre sopor. Nu ställer vi ut vår vanliga soptunna ungefär en gång i månaden, förut var det kanske två tre gånger per månad, säger Berith Löfgren.

Bland grannhusen skymtar flera bruna sopkärl. I området är anslutningsgraden 32 procent bland enbostadshusen, näst högst i kommunen.

– Det negativa jag tänkt på är lukten, äter man räkor på fredagar klarar de inte en vecka. Det har hänt att grannar anmärkt på sur lukt.

I början upplevde hon också att det blev mer kladdigt med matavfallet.

– Men man får grunda med hushållspapper och lägga i det kladdigaste sist, säger Berith Löfgren.

Nacka kommun har erbjudit matavfallsinsamling etappvis och målet är att under 2012 kunna erbjuda samtliga enbostadshus insamling. Hittills är fyra etapper igång, i juni får invånare i bland annat Boo, Lännersta, Eknäs och Gustavsvik information om insamlingen och sedan återstår området kring Skuru.

– Och det ramlar in anmälningar från de områden som det redan genomförts i. Man kan anmäla sig närsomhelst bara etappen är igång, säger Camilla Skoogh, projektledare för matavfallsinsamlingen.

I juni kommer också den första bostadsrätten att ansluta sig men det dröjer det innan flerbostadshus kan delta i större skala.

Det är stor variation på anslutningsgraden mellan etapperna. I etapp fyra har flest enbostadshus anslutit sig, 33 procent. Sämst har det gått i etapp tre, med 13 procents anslutning.

– Många tycker att vi ska göra insamlingen obligatorisk, men då blir sorteringen mycket sämre. Har man folk med som inte vill vara med, blir kvaliteten sämre och det blir fler fel.

De flesta som sorterar är positiva till systemet, enligt Camilla Skoogh, men kommunen har bland annat fått frågor om råttor och lukt.

– Många har varit oroliga för råttor men det är samma sopor som tidigare och samma kärl. Ventilationshålen i kärlen är till för att det inte ska börja lukta. Det luktar faktiskt mindre när soporna luftas.

Matavfallet går till Sofielunds återvinningsanläggning i Huddinge och under årets fyra första månader skickade Nacka kommun 131 ton dit. Avfallet komposteras i dag men från och med den 24 maj går avfallet till biogasproduktion.

– Vi har så bra kvalitet på vårt matavfall att det kommer gå ­direkt in i förbehandlingsanläggningen, säger Camilla Skoogh.

Om man sorterar soporna får man en lägre tömningskostnad, 18 kronor per tömning i stället för 32, för den vanligaste kärlstorleken.

– Men vi trycker hellre på miljö­effekterna framför ekonomin. När man ser hur mycket mat man slänger kanske man inte köper lika mycket mat.

Man får grunda med hushållspapper och lägga i det kladdigaste sist”, säger Berith Löfgren.

Fakta

Stor skillnad på sorteringsviljan