Gryhed (S): ”Finns fortfarande en skamkultur”

Annica Gryhed (S) har skrivit under #imaktenskorridorer.
Annica Gryhed (S) har skrivit under #imaktenskorridorer.
Fler och fler höjer sina röster mot sexuella övergrepp och trakasserier. I förra veckan gick 1 641 politiker ut i ett upprop under hashtaggen #imaktenskorridorer. En av dem var Täbys kommunalråd Annica Gryhed (S).
– Det är viktigt för oss politiker att våga gå ut och säga att det även hänt oss.

Efter att flera yrkesgrupper gått ut och vittnat om trakasserier och övergrepp i samband med #metoo har 1641 politiker samlats under hashtaggen #imaktenskorridorer.

Via en sluten Facebookgrupp har politiker delat med sig av sina berättelser, som nu delas som bilder på Instagram och i andra nyhetsmedier.

Tre politiker och politisk engagerade kvinnor i Täby ställer sig bakom uppropet. En av dem är kommunalrådet Annica Gryhed (S).

 ”Att våga stå upp och berätta om det som hänt är det enda sättet att få till en förändring”

– Jag skrev under av två anledningar, dels för att jag tycker att det är en väldigt viktig fråga att lyfta och att det här sker i en alldeles för stor omfattning, och dels för att jag själv varit med om händelser.

Är det någonting du vill berätta om?

– Nej, jag har delat med mig av min berättelse i gruppen. Men jag kan säga att jag likt många andra kvinnor blivit utsatt för härskartekniker med det särskilda syftet att förminska kvinnor.

Annica Gryhed tycker att det är viktigt att hon som politiker vågar gå ut och berätta om sina erfarenheter, efter att kvinnor vittnat om de allvarliga strukturerna inom bland annat kulturvärlden, skolan och idrotten.

–  Det är viktigt för oss politiker att våga gå ut och säga att det även hänt oss, och att det här också sker i maktens korridorer.

Tror på en förändring

Trots att hon känner en sorg och frustration när hon tar del av vittnesmålen ser hon det också som starten på en rörelse.

– Att våga stå upp och berätta om det som hänt är den enda vägen till en förändring. Det finns fortfarande en skamkultur och kvinnor har varit rädda för att utmålas som besvärliga, men nu när det blivit en så massiv rörelse så finns det ett läge för förändring.

Hur tycker du att man hanterar de här frågorna inom Täby kommun?

– I Täby tycker jag att det har varit som på många andra ställen – en ickefråga. Men jag tror inte att Täby är sämre eller bättre än någon annanstans. Det är ett samhällsproblem.