Gymnasieflickor från Skärholmen mår sämre

deppig tjej
Flickor från Skärholmen i årskurs 2 på gymnasiet mår sämre än i staden som helhet.
skolkorridor
Pressen är hård för unga på gymnasiet..
Gymnasieungdomar i Skärholmen mår sämre än i många andra stadsdelar. Framför allt har många flickor svårt att sova, huvudvärk och nervös mage. Det framgår av Stockholmsenkäten.

I Stockholmsenkäten, som släpps i början av denna vecka, svarar cirka 10 000 ungdomar i Stockholms stad på ett hundratal frågor om bland annat psykisk hälsa, alkoholvanor, brott och rökning. De som deltar i enkäten är niondeklassare och gymnasielever i andra ring.

Skärholmens stadsdel sticker ut på flera sätt. Inte minst för att gymnasielever härifrån mår betydligt sämre än i staden som helhet. Exempelvis svarar 50 procent av Skärholmsflickorna på gymnasiet att de har huvudvärk minst en gång i veckan, att jämföra med 41 procent i staden som helhet. 59 procent svarar att de har svårt att somna minst en gång i veckan (att jämföra med 53 procent för hela staden) och 45 procent har nervös mage minst en gång i veckan (att jämföra med 36 procent i staden som helhet).

– Det är tufft att gå på gymnasiet i dag, jag tror att jättemånga känner en stor press. Valmöjligheterna är stora samtidigt som man kanske är orolig för om man alls ska få ett jobb. För ungdomar från Skärholmen kan nog detta vara tuffare än för ungdomar från Bromma eller Hägersten, till exempel. De kommer oftare från hem där föräldrarna är lågutbildade, saknar anknytning till arbetsmarknaden och har ekonomiskt bistånd, till exempel, säger Anette Petersson, preventionssamordnare vid Skärholmens stadsdelsförvaltning.

Att gymnasieflickorna i Skärholmen mår sämre än jämnåriga pojkar (precis som i staden som helhet) tror hon beror på att de reagerar olika på stress och press:

– Det kan handla om att flickor som mår dåligt i större utsträckning visar upp det via högre psykisk ohälsa, medan pojkar är mer utåtagerande, säger Anette Petersson som också betonar att ökad psykisk ohälsa bland ungdomar är en tendens i hela Sverige.

– I Skärholmen har vi en ungdomsmottagning för unga som vill prata om existentiella frågor och sin livssituation. Stadsdelsförvaltningen har också fältassistenter som arbetar med att ska relationer till de unga och skolorna har elevvårdsteam. Dessutom finns Bup.

När det gäller alkohol och droger håller tendensen i sig från tidigare undersökningar: Betydligt färre pojkar och flickor i Skärholmens stadsdel dricker alkohol än i staden som helhet. 75 procent av pojkarna och 68 procent av flickorna i årskurs 9 uppger att de aldrig druckit alkohol (siffrorna för hela staden är 67 respektive 58 procent).

– Det är en kultur  Skärholmen att elever väljer att inte dricka alkohol, säger Anette Petersson.

Hon konstaterar också att andelen unga i Skärholmen som testat narkotika är lägre än i staden som helhet, trots den droghandel som pågår i områdena. I årskurs 9 har 8 procent av Skärholmspojkarna och 6 procent av flickorna någon gång använt narkotika (Siffran för hela staden är 11 respektive 7 procent). I årskurs 2 på gymnasiet har 12 procent av Skärholnspojkarna och 15 procent av flickorna brukat narkotika någon gång (siffran för hela staden är 29 respektive 20 procent).

– Då även tobaksrökningen har gått ner kan det finnas en koppling mellan den och narkotika. Grundskolorna har också tagit fram en gemensam drogpolicy, kombinerat med utbildning för alla lärare, säger Anette Petersson.