Min lokala hjälte

Hagastaden en förlustaffär

E4:an och spåret ska däckas över. Ovanpå ska det nya stadskvarteret Hagastaden växa fram.
E4:an och spåret ska däckas över. Ovanpå ska det nya stadskvarteret Hagastaden växa fram.
Staden satsar miljarder på bostadsprojekt som inte lönar sig ekonomiskt.

”Subvention av bostadsrätter”, menar Miljöpartiet.

”Det är det värt”, svarar exploateringsborgarrådet Joakim Larsson (M).

Den planerade stadsdelen Haga-staden norr om Vastastan ska, när den står klar 2025, ge 3 000 nya bostäder, 13 000 nya arbetsplatser och bygga ihop Stockholm med Solna.

Mastodontprojektet har planerats länge och beslutades av kommunfullmäktige i mars 2010. Projektet är, med sina stora överdäckningar av spår och motorväg, det dyraste av alla planerade bostadsprojekt just nu. Och det är staden som betalar för att marken ska bli byggbar.

Med en budget på 10,4 miljarder och ett slutminus på 2,5 miljarder efter att staden sålt marken, får stockholmarna betala ungefär en halv miljon för varje färdig lägenhet, som enligt nuvarande planer bara blir bostadsrätter.

– Att subventionera ett stort projekt som samtidigt inte har hyresrätter är väldigt märkligt. Då ska det in andra värden, som väldigt höga miljökrav eller liknande, säger Anna Bäcklund (MP) som sitter i exploateringsnämnden.

Hur det blir med hyresrätter i Hagastaden är oklart. Inga är planerade, men i budgeten för 2014 slås fast att man ska arbeta för både hyresrätter och studentbostäder i området. Exploateringsnämndens ordförande Joakim Larsson (M) håller inte med om att bostadsrätter subventioneras i Hagastaden.

– Vi subventionerar inte bostadsrätter utan säljer marken till marknadspris. Det finns också mervärden i att staden växer över gränsen med överdäckningarna och att vi får många arbetsplatser, säger han.

När bostadsrätter planeras säljer staden marken till högstbjudande. När hyresrätter byggs hyrs marken i stället ut till lägre pris för att göra projekten ekonomiskt möjliga. Det innebär betydligt mindre pengar för staden.

– Är det dyra projekt med till exempel marksanering måste man sälja mark. Varje hyresrätt som byggs blir i praktiken ett ekonomiskt bortfall för staden, säger Joakim Larsson men betonar att staden i dag totalt planerar hälften bostads- och hälften hyresrätter.

Just nu byggs det så det knakar i Stockholm. Investeringskostnaden för exploateringskontoret har ökat från 500 miljoner år 2000 till över 3 miljarder 2014.

Men hur sker avvägningen mellan dyra projekt i innerstan och billigare längre ut, som ger pengar över till satsningar på kollektivtrafiken?

– Kollektivtrafiken måste vara på plats eller på gång innan man kan bygga. Beslut som det om tunnelbaneutbyggnaden gör det lättare att bygga längre ut, säger Joakim Larsson.

Fakta

Rekordminus på 2,5 miljarder