Här är hälften av högstadieeleverna nyanlända

Ziadoon Albankani, 16 och Youksel Kourkis, 16, tycker att SO är svårast, matte enklast.
Ziadoon Albankani, 16 och Youksel Kourkis, 16, tycker att SO är svårast, matte enklast.
Carina Abrahamsson, rektor, och Monica Carlsson, lärare.
Carina Abrahamsson, rektor, och Monica Carlsson, lärare.
På Tallbohovskolan är hälften av högstadieeleverna nyanlända. I korridorerna frodas en kultur av hjälpsamhet, menar skolans rektor. Men samtidigt kräver situationen stor flexibilitet och ett nya sätt att arbeta.

– Man kan inte klara sig själv i alla ämnen. Problemet är att det är så många nya ord och begrepp, speciellt i SO. Men matte, till exempel, är jätteenkelt, säger Youksel Kourkis.

Hon är 16 år gammal och kom från Syrien till Tallbohovskolan för två år sedan. Till en början placerades hon, som alla nyanlända elever i en så kallad förberedelseklass (FBK). Men nu går hon uteslutande i en vanlig skolklass.

På skolan är nästan hälften av högstadieeleverna nyanlända och har varit i Sverige i mindre än fyra år. Youksel Kourkis ser det som en tillgång. Att de är så många gör att de delar erfarenheter, och kan hjälpa varandra att komma tillrätta.

– Nu förstår jag svenska bra, men när jag kom hit fick jag mycket hjälp av två killar från Somalia som gick i min klass, säger Youksel Kourkis.

Rektorn: Lärarna främsta tillgången

Skolans rektor Carina Abrahamsson lyfter lärarna som den främsta anledningen till att skolan fungerar, trots de stora utmaningarna. Liksom Youksel Kourkis ser hon det delvis som positivt att så många nyanlända hamnat på samma skola.

– Många lärare här här duktiga på att undervisa svenska som andra språk. Det finns en erfarenhet här som inte finns på andra ställen, säger Carina Abrahamsson.

Hon tror inte heller att risken finns att eleverna blir sämre på svenska när färre elever har svenska som förstaspråk.

– Vi har elever från många olika länder och då måste man lära sig svenska för att kommunicera med varandra, säger hon.

Situationen ställer höga krav på skolan

– Man behöver vara flexibel och ständigt se över resursfördelningen, och kanske behöver man göra det oftare här än på andra skolor, säger Monica Carlsson, som är lärare och arbetar mycket med nyanlända elever.

Även rektorn delar bilden att det ställer höga krav på personalen att så många elever har behov av extra stöd.

– Det är klart att vi är en skola som behöver mer resurser än andra, och att det alltid är bra med mer resurser. Men det verkliga problemet är bristen på legitimerade lärare med rätt kompetens, säger Carina Abrahamsson.

Fakta

Hur går det för de nyanlända eleverna i skolan?

Det finns ett kunskapsgap mellan inrikes och utrikes födda elever, där de senare har betydligt lägre betyg. Inom gruppen utrikes födda elever är den avgörande skillnaden hur länge man varit i Sverige. I en riksomfattande jämförelse från terminen 15/16 hade de utrikesfödda elever som gått hela sin skolgång i Sverige nästan lika höga betyg som de svenskfödda. De som bara gått en del av sin skolgång i Sverige hade betydligt lägre betyg.

Källa: Barn- och ungdomsförvaltningen