Halkolyckorna har ökat

Lena Larsson är på återbesök på Huddinge sjukhus efter fallet några dagar före julafton då hon bröt fotleden. ”Jag kommer att ha gips fyra veckor till. Sedan blir det rehab”, säger hon. Läkare Martina Byttner och gipstekniker Mats Johansson hjälper.
Lena Larsson är på återbesök på Huddinge sjukhus efter fallet några dagar före julafton då hon bröt fotleden. ”Jag kommer att ha gips fyra veckor till. Sedan blir det rehab”, säger hon. Läkare Martina Byttner och gipstekniker Mats Johansson hjälper.
Titta noga efter isfläckar där du går.

Till Huddinge sjukhus strömmar patienter som halkat och brutit fötter och handleder.

Vintervädret kom med besked i slutet av november. Att kvicksilvret sedan pendlat en del kring nollan har gjort att det hittills varit fler som tvingats söka vård jämfört med förra vintersäsongen. Snöfall, smältväder och påfrysning är ingen bra kombination.

– När det sedan snöar på detta blir det extremt förrädiskt. Du ser inte var det är mest halt, säger Lennart Adamsson som är verksamhetschef på ortopedin.

Till Huddinge sjukhus kommer patienterna från södra Stockholm. Vanligast är brutna handleder och fotledsbrott.

– Men i år har vi även sett en del huvudskador, vilket kan ge långvariga konsekvenser. Det kan räcka med att man halkar till om man inte ser upp när man kliver ur bilen. Är du en lång man eller kvinna smäller det till rätt bra om huvudet åker i backen, förklarar Lennart Adamsson.

En vanlig olycksplats som Adamsson annars noterat är platsen på trottoaren där smältvatten rinner ut från stuprännor.

– Fryser det på hinner det bli glashalt innan någon hinner sanda, säger han.

Under 2010 skadade sig 27 000 personer i Sverige så illa att de åkte till akuten. För pensionärerna är halkan ett gissel.

– Kommunen har visserligen haft vädret emot sig. Men jag tycker det varit lite dåligt plogat och sandat, säger Stuvstabon Roland Lindstrand.

Han var på väg till affären när olyckan var framme.

– Det var hemskt halt hela vägen och plötsligt åkte benen undan och jag slog ner knäna.

Men han slapp undan med skrubbsår.

– Hade jag inte haft rullatorn som tog emot bröstet i fallet hade det gått ännu värre, säger den förre PRO-ordföranden.

Enligt en rapport från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) skulle det vara samhällsekonomiskt lönsamt om mer pengar satsades på vinterväghållning, speciellt där äldre rör sig. Kostnaderna för personskador ligger generellt sett minst dubbelt så högt som kostnaden för vinterväghållning, enligt myndigheten.

– Visst vore det bra om samhället kunde spara pengar. Problemet är ju att alla budgetar är separerade. Men efter en sådan här vinter kanske det är läge för en genomlysning av var flest olyckor sker och förstärka insatserna där. Men man får inte glömma det personliga ansvaret. Det gäller att ha bra skor, ta det lugnt och kanske låta bli mobilen när det är halt, säger Lars Skantz, chef på kommunens gata- parkdriftavdelning.

På ortopedakuten går verksamheten upp och ner i intensitet. Vid hårt tryck, som de första dagarna efter nyår, jobbar extra operationslag för att ta hand om de skadade.

Men alla som kommer in behöver inte opereras. För en del räcker det med gipsning.

– Hektiska dagar har vi ungefär tio fler patienter på ortopedakuten än normala dagar, säger Karl-Åke Jansson, sektionschef för den akuta ortopedin.

Fryser det på hinner det bli glashalt innan någon hinner sanda.Lennart Adamsson, verksamhetschef på ortopedkliniken

Fakta

Vanligaste skadorna efter halka

Av 27 000 personer som sökte akutvård i Sverige efter att ha halkat var 16 000 kvinnor (år 2010).

Hos kvinnor är det vanligast med skador på underarmar och fotleder.

Hos män är skador på axel och skuldra vanligast.

Vanligaste skadan var en fraktur. 57 procent av kvinnorna sökte för detta. För männen var siffran 41,3 procent

Vanligaste månaden för halkolyckor är januari.

källor: Myndigheten för samhällskydd och beredskap och Statens väg- och transportforskningsinstitut