Min lokala hjälte

Han håller koll på att soporna slängs rätt

I bostadsrättsföreningen Vätans soprum på Norrmalm kommer den som slarvar inte undan. Lars Henriksson drar sig inte för att öppna soppåsar som slängts fel av bekväma medlemmar och kolla om där finns adresserade kuvert.
I bostadsrättsföreningen Vätans soprum på Norrmalm kommer den som slarvar inte undan. Lars Henriksson drar sig inte för att öppna soppåsar som slängts fel av bekväma medlemmar och kolla om där finns adresserade kuvert.
Vi slänger mer sopor än någonsin.
Men att sortera dem är svårt. Flera återvinningsstationer har försvunnit och i många innerstadshus saknas soprum där man kan sortera.
Men snart är lösningen här: Gröna påsar.
Fakta

Sopigt att slarva

När man slänger allt i samma påse hamnar gifter i naturen.

Antingen genom rökgaser som bildas när soporna förbränns, genom lakvatten som sprids från tippen eller genom att de hamnar i reningsverkens avloppsvatten och slam.

I bostadsrättsföreningen Vätan på Norrmalm är soprummet stort och välorganiserat med tydliga anslag var allt ska läggas. Ändå får Lars Henriksson varje dag gå dit och styra upp när medlemmarna lagt skräpet på fel ställe. Han drar sig inte för att öppna soppåsar som slängts fel av bekväma medlemmar och kolla om där finns adresserade kuvert. Sedan hänger han upp påsen på lägenhetsdörren med en försynt lapp om att den nog kan ha hamnat fel.

– Då brukar de fatta, skrattar han. Det blir faktiskt bättre, folk lär sig hur de ska göra.

Förra året slängde stockholmarna tillsammans 447 ton sopor. Den siffran väntas stiga till 466 ton år 2020 och till 491 ton år 2026. Det är sopor som ska sorteras för att kunna återvinnas, bli gödsel eller fjärrvärme. Men i höst försvinner flera återvinningsstationer från gatorna, bland annat den på Dannemoragatan, som Mitt i tidigare berättat. Och i bostadshusen, där staden helst vill att sorteringen ska göras, är det ofta för trångt.

Många har sina soprum på innergården. Hushållsavfallet slängs i säck utan sortering och hämtas av Stockholm Vatten.
– Det är inte ett önskeläge. Soprummen kan ligga lite otillgängligt – långt bort med mycket trappor och trösklar. Det är ingen bra arbetsmiljö för personalen heller. Det blir ganska manuellt arbete, säger Jonas Dahllöf på Stockholm Vatten.
Säckarna körs till förbränning för att bli fjärrvärme och el.
– Det är ett stort resursslöseri att slänga allt i en påse utan att sortera. Vi vill ha en större mängd återbruk, säger miljöborgarrådet Katarina Luhr, MP.

Om några år öppnar en stor anläggning i Högdalen. I hus som saknar plats för bra sortering får man då sortera matavfallet i gröna plastpåsar. I anläggningen sorteras påsarna sedan optiskt av maskiner. På längre sikt hoppas Katarina Luhr att det blir särskilda påsar även för metall och kartong.

Men anläggningen är klar tidigast 2019. Den kommer att kosta 805 miljoner och att driva den 163 miljoner om året. Att få stockholmarna att sortera sina sopor mer noggrant än i dag är fortfarande en utmaning för staden. För trots mängder av kampanjer består soppåsen även i hushåll med matavfallsinsamling till 30 procent av förpackningar och returpapper.

Staden hoppas att enklare insamlingssystem och bättre information ska få oss att sortera bättre.
– Steg ett är att det ska vara enkelt, säger Katarina Luhr. Och vi behöver få folk att förstå att de bidrar till en bättre miljö, att resurserna tas till vara, att metallerna kan användas igen och att man bidrar till en bättre värld. Motivationen kan vara att man är duktig. Jag tror att det går att öka den.