Det var vid en brandinspektion i Ingarö hembygdsmuseum 2018 som det upptäcktes att det saknades utrymningsvägar på husets övervåning. Det behövde åtgärdas innan de kunde fortsätta ha visningar där för allmänheten.
Värmdö kommun, som äger huset, tog fram kalkyler och skisser för hur det här skulle genomföras. Men sedan tog det stopp.
– De sade bara till oss att det blev för dyrt, säger Ulla Skansén, ordförande i Ingarö hembygdsförening.
Visionsbild. En skiss på hur den nya utrymningstrappan skulle kunna se ut. Den togs fram av Värmdö kommun innan man beslutade att lägga ned projektet.
Värmdö kommun
Stor del av museet finns på övervåningen
Det är tre år sedan. Prislappen kommunen räknade fram var cirka 300 000 kronor.
– Vi har kämpat i flera år för att de ska bygga den här trappan, men inget händer. Kulturplats Pilhamn har ett stort kulturellt värde för kommunen och dess invånare och det förvånar mig att man inte vill satsa på att ge Ingaröborna möjligheter att kunna se hur tidigare generationer levde, säger Ulla Skansén.
Många av hembygdsföreningens föremål ligger på övervåningen och väntar på att få visas för allmänheten igen.
Eva Tonström
Fortfarande finns möbler och sängar, skåp och porslin och kläder från förr kvar en trappa upp. Övervåningen, med två rum och kök, användes som bostad i mitten av 1800-talet av dels en barnmorska och hennes två barn, dels en kvinnlig lärare. Det har även varit hem åt en skomakarfamilj.
– Det känns så tråkigt att vi inte kan visa upp allt det här. Äldre Ingaröbor, som har varit där uppe tidigare, frågar ibland om de får gå upp och visa barn och barnbarn. Men vi måste säga nej, säger Ulla Skansén.
Ulla Skansén visar dörren på övervåningen som skulle leda ut till utrymningstrappan.
Eva Tonström
Tidigare har både spontana besökare fått titta upp när museet varit öppet och bokade besök av skolklasser och förskolegrupper.
Måste byggas om för funktionshindrade
Kommunen säger att de inte kommer att ändra sig. Enligt dem behöver övervåningen även anpassas för funktionshindrade för att vara öppet för allmänheten, och det går inte att göra eftersom byggnaden har ett kulturhistoriskt värde.
– Kommunen kan inte prioritera att bygga en utrymningstrappa för runt en halv miljon kronor, när man ändå inte kan tillgänglighetsanpassa övervåningen, säger Lena Hellström, chef för kultur- och fritidskontoret i kommunen.
Så vad ska de göra med museet?
– De kan fortsätta hålla öppet på nedervåningen. Huset är i första hand tänkt som en bygdegård att nyttjas som samlingsplats för allmänheten, enligt Lena Hellström.
Det går att göra undantag från att tillgänglighetsanpassa lokaler, men det är inte aktuellt här, enligt kommunen.
"Här är ett bröllopsfoto från år 1900 som skänkts till oss, och parets bröllopskläder. Det är Hilma från Skälsmara och Ernfrid från Björnö." säger Ulla Skansén, ordförande i Ingarö hembygdsförening.
Eva Tonström
Gamla fisknät från förr hänger på övervåningen.
Eva Tonström
Häng med 200 år bakåt i tiden – tjänat som skola och fattighus
I Pilhamn på Ingarö finns lokalhistoria från 200 år bakåt i tiden.
Det är ett av Värmdös större riksintressen och är öppet att ta del av varje söndag.
– Hej, välkommen!
Ulla Skansén, ordförande i Ingarö hembygdsförening, öppnar dörren till det magnifika gula huset med röda knutar i Pilhamn på Ingarö.
Husets spetsiga, annorlunda takform för tankarna till Pippis Villa villekulla och att kliva är som att kastas två sekel bakåt i tiden.
Ulla Skansén visar kläder, bruksföremål, böcker och brev och andra kära ägodelar som har har skänkts till Ingarö hembygdsmuseum genom åren.
Eva Tonström
Stod vid Ingaröbron
I dag är det hembygdsmuseum men genom åren har det tjänat som fattighus, skola, post och telefonstation, för att nämna några saker.
– När mannen i familjen dog blev änkan kvar själv med barnen och hade ingen som försörjde dem längre. Här fick de mat och tak över huvudet, säger Ulla Skansén.
Huset flyttades till Pilhamn 1988 eftersom det stod i vägen för nya Ingaröbron som skulle byggas, berättar hon.
Äldsta delen av huset byggdes 1845 och 1874 byggdes det till för att fungera som skola. En mängd föremål som skänkts från Ingaröbor – många över 200 år gamla – finns nu att titta på och ett rum har gjorts till en gammal skolsal med bänkar och väggbonader från förra sekelskiftet. I huset finns också ett gammalt kök.
– Det är roligt att kunna visa yngre generationer hur vi har levt och verkat här på ön förr. Mycket av det vi gör i dag hänger ihop med vår historia, säger Ulla Skansén.
I museets gamla kök har det dukats upp till kafferep med – förstås – finservisen Blå Blom som började tillverkas i Gustavsbergsfabriken 1874, samma år som huset byggdes.
Eva Tonström
Hembygdsgården ligger i Ingarö gamla sockencentrum, som betraktas som riksintresse. Där finns också Ödmannska skolan (sockenstugan) från 1818. Huset är döpt efter skolans lärare Samuel Ödmann, som var verksam i det första skolhuset (som brann ned) från 1770-talet.
Föreningen flyttade Sockenstugan
När Ingarö kyrkas prästgård såldes som privatbostad fick hembygdsföreningen ta hand om Sockenstugan – men de fick flytta den själva. Det skedde hösten 2022.
– Nu återstår att göra i ordning den invändigt. Så småningom vill vi kunna visa upp stugan som en del av Ingarö hembygdsmuseum, säger Ulla Skansén.
Ett av rummen i hembygdsmuseet har ställts iordning som en gammal skolsal från tidigt 1900-tal.
Eva Tonström
I sockencentrumet, eller kulturplats Pilhamn som det också kallas, ingår även klockaregården och kulturladan. De är också en del av museet och har också räddats till eftervärlden genom att flyttas dit från en annan plats på Ingarö.
– Att hela området här betraktas som riksintresse känns bra. Det innebär att byggnaderna är skyddade och det är lite lättare att söka bidrag för upprustningar, säger hon.
Riksintresset Ingarö sockencentrum
Här ingår Ingarö kyrka och prästgård, Ödmannska skolan (sockenstugan), hembygdsmuséet, klockaregården, kulturladan och en senare skolbyggnad.
Ingarö kyrka är en typisk skärgårdskyrka i trä från 1792, skapad på initiativ av och bekostad av innehavarna till Beatelunds säteri. Det visar på de stora herrgårdarnas betydelse för bygdens utveckling.
Kopplat till sockencentrumet finns kulturstig Pilhamn, en slinga på 1,7 km med infoskyltar om olika platser.
Ingarö hembygdsmuseum är öppet på söndagar 12-15 under sommaren, även på Ingarödagen 28 juli.
Källa: Länsstyrelsen
Ingarö kyrka är en typisk skärgårdskyrka i trä från 1792.
Eva Tonström
Fler riksintressen i Värmdö
Lämshaga säteri från 1647, Beatelunds herrgårdsmiljö från 1726, delar av Bullerön/Långviksskär, Djurhamn/Djurö kyrka, delar av Grinda, gamla brukssamhället i Gustavsberg, delar av Harö, delar av Svartsö - Gällnö - Hjälmö, delar av Möja - Bockö - Lökaön, delar av Oxdjupet – Lindalssundet, delar av Sandhamn - Grönskär, säterierna Siggesta och Sund, ytterskärgårdens jakt- och fiskeplatser, skärgårdsbyarna Uppeby och Nore och sommarnöjen i Överby – Abborrkroken.
Källa: Länsstyrelsen
Ingarö hembygdsmuseum. Huset från 1874 stod från början nere vid Kolström, men flyttades när dagens Ingaröbro skulle byggas i slutet av 1980-talet.
Eva Tonström
