Han är general för sparrisfesten

För Hansuno Krisch är det vit sparris som gäller. ”Den gröna är bara garnityr”, säger han.
För Hansuno Krisch är det vit sparris som gäller. ”Den gröna är bara garnityr”, säger han.
Sparrisens tid är här. I dag drar sparrisfestivalen igång. Vid rodret står Sticklingebon och generalen Hansuno Krisch.

– Den färska vita sparrisen är en dröm, säger han.

För femtonde året i rad anordnas sparrisfestivalen runt om i landet. Deltagande restauranger väljer själva hur de vill anordna festligheterna, men det finns ett krav: det ska vara rätt sorts sparris.

I Stockholm serveras den bland annat på Man in the moon, Duvel och Pressklubben.

Festivalen har en egen sparris, OGA-sparris från Bruchsal, en ort i södra Tyskland.

– Det här är sparrisens Rolls Royce. Det är något extra, en rikare smak med mer arom, syra och sötma. Den här sparrisen kräver högre värme så den går inte att odla på de här breddgraderna, säger Hansuno Krisch.

Den här veckan går starten för sparrissäsongen. Nu finns färsk vit sparris att få tag i men det gäller att skynda njuta – säsongen är slut redan i mitten av juni.

– Det är lite som kräftsäsongen, man äter massa sparris under en kort tid och sedan är det över. Visserligen kan vi se sparris i butiken under andra perioder men den är inte från samma planet, det är bara vattenskott och attrapper, säger Hansuno Krisch.

Han fick sin första sparrisupplevelse för snart 40 år sedan. Året var 1976 och Hansuno Krisch jobbade på den tyska vinmyndighetens informationsavdelning.

– Jag hade ingen relation till sparris, som alla andra svenskar hade jag bara ätit burksparris som dallrade som spagetti. Nu fick jag äta sparris och dricka vin till. Wow, det var något helt nytt som jag aldrig upplevt förut. Det var en riktig aha-upplevelse, säger han.

För 15 år sedan drog Hansuno Krisch igång sparrisfestivalen. I år pågår festivalen mellan den 5 och 27 maj och han jobbar hårt för att få ihop rätt vin och rätt sparris till de deltagande restaurangerna.

– Jag gick och lade mig klockan tre i natt. Det är jättemycket jobb att stampa takten i den här festivalen. Sedan måste jag åka runt på restauranger och provsmaka så att de håller kvaliteten, säger han.

Under sparrissäsongen äter Hansuno de bleka stängerna mest hela tiden – helst med hollandaisesås, smaksatt med grapefrukt och lufttorkad schwarzwaldskinka. Den gröna varianten ger han inte mycket för.

– Det är den färska vita sparrisen som gäller. Den gröna är bara garnityr. OGA-sparrisen kostar en slant att köpa men vi nöjer oss inte med vad som helst, säger han.