Han fann dömda släktingar

Lars Hansson, 78, har släktforskning som hobby, men han har blivit ett proffs eftersom han forskat sedan 1980-talet. Det började med att han fann en hög med papper om sina släktband hemma hos sin farbror i Småland.
Lars Hansson, 78, har släktforskning som hobby, men han har blivit ett proffs eftersom han forskat sedan 1980-talet. Det började med att han fann en hög med papper om sina släktband hemma hos sin farbror i Småland.
Nu är det inne att blicka bakåt. Stadsarkivet drar till sig nya användare – och behåller de gamla.

– Man vill veta vilka rötter man har, säger släktforskaren Lars Hansson.

Plötsligt har fler och fler börjat intressera sig för en byggnad som är insprängd i berget vid Kungsklippan på Kungsholmen. Där ligger Stockholms stadsarkiv.

– Ofta har folk sett SVT:s ”Vem tror du att du är?” och kommer hit. Har det varit något inslag om arkivet i tv eller radio märks det att många har frågan ”Vad finns det om mig i arkivet?”, säger Ann-Sofi Forsmark, avdelningschef.

Hon menar att en sökning kan bli en känslomässig resa som kan göra släktforskaren upprymd – eller knäckt.

– Oftast är det kanske lyckliga upptäckter man gör, men också svarta saker. Men jag tror att kunskap om det förflutna gör en människa bättre rustad för framtiden, säger hon.

Men en som inte har lockats dit av tv eller radio är Lars Hansson, 78, som rotat runt i släktarkiven sedan 1980-talet.

I läsesalen sitter han i tysthet och bläddrar i mikrokort med förhoppning om att hitta något nytt om sina släktband. Han lägger ner omkring 15 timmar i veckan på sin hobby.

Omkring sig har han fem andra personer som gräver djupt bland gamla pappershandlingar. Alla är djupt fokuserade och det är knäpptyst.

Någon slår igen en mantalsbok.

Pang!

– Det är alltid skojigt att veta vad det är för rötter man har. Det är exempelvis alltid spännande att hitta släktingar som blivit dömda och avrättade. I mitt släktträd finns det avrättade personer, om man går långt bak i tiden. Flera stycken som är halshuggna. Några av dem under Linköpings blodbad, en avrättning som ägde rum år 1600, säger Lars Hansson.

Han har främst lagt krutet på att släktforska på sin fars sida, vilket blir svårare och svårare.

– När man är på slutet av 1600-talet börjar det bli knepigt att gå längre tillbaka. Den sista jag har är en som är född 1694 och då är texten mycket otydlig.

Men det är inte enbart släktforskning som man kan ägna sig åt på stadsarkivet.

Precis under Lars Hanssons fötter, i ett magasin några våningar ner, döljer sig en kulturskatt som utnämnts till världsminne av Unesco; Stockholms bygglovsritningar över stadens byggnader och anläggningar – de äldsta från början av 1700-talet.

– Det är stadens hus i princip från 1700-talets mitt till i dag. I princip alla hus finns, med några undantag. Man kan på sätt och vis återskapa en hel stad hus för hus och därmed upptäcka en plats som har försvunnit, säger Johan Nordinge, arkivarie.

Efterfrågan på Stadsarkivets tjänster ökade förra året med cirka 5 procent. Omkring 25 000 besökare kommer årligen till Stadsarkivet fysiskt medan webbplatsen hade 200 000 besökare. Och mer än 35 000 personer begärde information från arkivet via telefon, e-post och brev.

Fakta

Hemligheter om Strindberg

Handlingar visar att August Strindberg var dömd för både misshandel och ärekränkning.

Han dömdes för att ha anklagat Siri von Essens väninna Marie Caroline David för att vara homosexuell och hemfallen åt dryckenskap.

Han knuffade också henne nerför en trappa.