Han har får och höns i stan

Jonny Gson Lyrberg kelar med lammen och tackorna i skogsdungen bakom bostadsrätten. "Det är så rofyllt, och samtidigt så mycket jobb. Jag lägger minst två, tre timmar om dagen på mina djur".
Jonny Gson Lyrberg kelar med lammen och tackorna i skogsdungen bakom bostadsrätten. "Det är så rofyllt, och samtidigt så mycket jobb. Jag lägger minst två, tre timmar om dagen på mina djur".
Jonny Gson Lyrberg ger mat till höns och kycklingar. Tuppen Petter övervakar det hela.
Jonny Gson Lyrberg ger mat till höns och kycklingar. Tuppen Petter övervakar det hela.
Petter har en egen vilja. Och har järnkoll på hönsgården.
Petter har en egen vilja. Och har järnkoll på hönsgården.
Utanför Jonny Gson Lyrbergs bostadsrätt på Nybodahöjden kacklar det och bräker.
Han har hönor, tuppar och får - trots att han bor i ett tättbebyggt kvarter.
– Det är underbart att ha djur, men mycket jobb, säger han.

Gammeltuppen Petter vill inte vara med på bild. Han sträcker liksom högdraget på nacken och spatserar snabbt i väg varje gång Jonny Gson Lyrberg ska ta upp honom i famnen.

– Det är han som bestämmer här i hönsgården, konstaterar Jonny.

Det duggar lite när vi besöker minibondgården, som ligger i en skogsdunge i bostadsområdet på Nybodahöjden mellan Årstadal och Årstaberg. Här pickar hönor av den franska lantrasen faverolle och här bräker ryafåren. Jonny Gson Lyrberg är den nya tidens trottoarbonde, som delar sin tid mellan att vara kökschef på en skola och sköta om sina djur.

– Jag är uppvuxen på en gård i Mantorp, och har haft djur i hela mitt liv. För fyra år sedan fick jag idén att skaffa höns och slängde in en förfrågan till kommunen. Jag trodde det skulle bli tvärnej, men det var inga problem. Jag skickade in en ansökan till miljöförvaltningen, och fick klartecken. Sen var det bara att börja bygga hönshuset, säger Jonny, som har sin farm på kommunal mark och därför skrivit ett brukaravtal med staden.

Han var dock noga med att i förväg kolla vad de närmaste grannarna ansåg om saken, men de tyckte att det var okej.

– Nu kommer de ofta hit och frågar om ägg. Hönsen ger 5-10 ägg om dagen, men det blir nästan inga över till mig, säger och skrattar.

Lite gnissel blev det dock när han skaffade tupp. Enligt reglerna får man inte ha tuppen utomhus mellan 21 och 07, på grund av galandet. En del närboende tyckte ändå det var jobbigt när tuppen kom ut klockan åtta på morgonen, så Jonny ändrade tiden till nio.

– Det är viktigt att man lyssnar på sin omgivning. Nu tycker grannarna att det är trevligt. Jag har automatiska dörröppnare så att tupparna kan komma ut när jag åkt i väg till jobbet.

Och ifjol utökade han med får. Hans tanke var först att bara ha tacklammen under sommaren, men de blev kvar, och han byggde ett fårhus.

– Jag har ju nämligen ryafår, en gammal allmogeras som är utrotningshotad och som jag gått med på att bevara. Så jag kunde inte slakta de stackarna i höstas. I stället hyrde jag in baggen Anders Bagge som fick träffa tackorna, säger Jonny Gson Lyrberg.

Under våren föddes fem små lamm, två baggar och tre tackor. Tacklammen kommer att säljas i höst och baggarna blir förmodligen mat.

– De hamnar i frysen och skinnen på golvet, säger han rakt på sak.

Jonny Gson Lyrberg vurmar för närproducerat och tycker det är viktigt att så mycket av ett djur tas till vara. Han vill att de barn han möter i skolan ska veta mer om köttbiten än att den kommer från butiksdisken.

– Det skapar en förståelse för både djur och natur. Det är en förutsättning för hela vår existens att vi tar hand om naturen och det ekologiska systemet.

Miljöförvaltningen har märkt av den urbana bondetrenden. Sedan 2013 har det utfärdats ett 30-tal tillstånd för djur som inte klassas som sällskapsdjur.

– Det handlar nästan uteslutande om höns. Ofta är det privatpersoner med trädgård som vill visa sina barn att äggen inte ursprungligen kommer från Ica-butiken, säger Jerzy Slazak, miljö- och hälsoskyddsinspektör.

Att privatpersoner skaffar får är ganska unikt. Jerzy Slazak hittar inget annat exempel än Jonny de senaste åren.

– I fjol fick vi in en ansökan om tio, tolv får i Rågsved, men då var det exploateringskontoret som sökte, säger han.