Haninges natur blir allt vildare

Satsning som gav resultat. Restaureringen av viltvattnet har gett resultat. Flera arter som försvann har kommit tillbaka. "Det är jättekul", säger Malin Löfgren, kommunekolog.
Satsning som gav resultat. Restaureringen av viltvattnet har gett resultat. Flera arter som försvann har kommit tillbaka. "Det är jättekul", säger Malin Löfgren, kommunekolog.
"Hare hemma på tomten på Gudö."
"Hare hemma på tomten på Gudö."
"Denna besökare hade vi i somras."
"Denna besökare hade vi i somras."
"Hacke mumsar talgbollar i Brandbergen."
"Hacke mumsar talgbollar i Brandbergen."
"Rådjur stjäl fågelmaten."
"Rådjur stjäl fågelmaten."

Klockan är strax före 9 på morgonen när vi följer med Haninges kommunekolog Malin Löfgren upp i fågeltornet vid Skutans våtmark.

Vi ser och hör ett djurliv som börjar se dagens ljus.

Svanarna och kanadagässen tar sitt morgondopp, och några kråkor kraxar ovanför.

Bäverhyddan ligger i skogskanten mitt emot oss. Men den stora gnagaren tycks inte sugen på en simtur.

– Men man kan se den simma ut ur hyddan på kvällarna om man har tur, säger Malin Löfgren.

Många känner till Skutans hästgård söder om Brandbergen, men viltvattnet och naturstigen bakom har varit förhållandevis okänt för många Haningebor, trots satsningar som gjorts här. Fågeltornet är handikappanpassat, och i området finns vindskydd, rastplats och eldstad.

Änder, gäss och doppingar måste ha det öppna vattnet för häckningar, men under senare år började Skutans viltvatten torka ut. Delvis eftersom dammvallen som ­stänger inne vattnet läckte. Många häckningar av vattenlevande fåglar misslyckades.

Men under vintern 2015 reparerades dammen. Häckningsöar anlades, och hålor med djupvatten grävdes ut. De leriga strandytorna börjar nu täckas av gräs och annan vegetation.

Målet har varit att få tillbaka flera arter, och det har man fått.

Såväl tofsvipan som svarthakedoppingen har nu återvänt.

– Häromveckan hittade vi också en större vattensalamander, ett sällsynt groddjur som inte setts i området på många år, säger Malin Löfgren.

Tidigare häckade också rörhöna och smådopping här.

– Vi hoppas ju att även rörhöna och smådopping kommer tillbaka. Det är ju massor med rörelse, växter och djur nu. Flyttfåglarna kommer tillbaka, säger Malin Löfgren.

Även den två kilometer långa naturstigen restaurerades förra året. 14 nya skyltar sattes samtidigt upp, som berättar om naturen och djuren vid viltvattnet.

Om någon månad väntas det vara fullt med simmande fåglar, sländor, dykarbaggar och mygg här.

– Detta gör i sin tur att fåglarna, fladdermössen och grodorna kan överleva, säger Malin Löfgren.

Sjön är dock fri från fisk. Detta för att fåglar som äter samma föda som fisken inte ska konkurreras ut.

Nu är det parningssäsong för såväl grodorna som paddorna. Nybildade kärlekspar kan sitta ihop i flera dagar, och glider sedan in mot stranden för att lägga sin rom.

Jessica Ångström, föreståndare på Naturum i Tyresta, berättar att även ormarna är på väg ut.

– Huggormar kommer ut nu och solar sig i vårsolen. Och när det gäller fåglar så gör våra artfattiga Hällmarksskogar att tjädern trivs, och nu är tjädertupparna ute och spelar. Om man har tur kan man både se och höra tupparna, men den är hotad. Även orren, tranan, bofinkar och sädesärlor är ute nu, säger hon.

Och det finns såklart större djur som också ger sig till känna.

– Det är inte ovanligt att älg kommer hit till Skutan och dricker eller badar i jakt på näckrosornas rötter, säger Malin Löfgren.

Vildsvinen är desto skyggare, men spåren av dem är inte svåra att se inne i skogen.

– De bökar och tycker väldigt mycket om orkidérötter och skogsorkidéer. Men blir de för många så blir det tyvärr väldigt sönderbökat i skogarna. Vildsvinen kan vara positiva så länge de inte är för många, säger Malin Löfgren.

Även bävern finns i Haninge på gott och ont, menar hon.

– Den är ju jättehäftig att se, men kruxet är att vi ibland får problem med översvämmade vägar. Bävern har ökat mycket i Haninge, och ibland behöver vi skjuta en del, säger hon.

Christer Berggren, viltvårdare i Haninge, berättar att det hänt att stammar fallit över hus efter att bävern gått loss. Och vid Bylsjön vid Tyresta nationalpark har bävern dämt upp något otroligt, menar han.

– Man kan gå ut till vilken sjö som helst i Haninge och se bävern nu, säger han.

Rådjursstammen ökar något, däremot tappar älgstammen, enligt Christer Berggren. Han varnar samtidigt för fler olyckor.

– Vi har haft otroligt lite viltolyckor hittills i år, men nu kommer kalvarna att börja stötas bort. Då ökar risken för trafikolyckor.

Ökar vildsvinen?

– De flesta av oss upplever inte det. Markägarna har skjutit av ganska hårt på senare tid. Men däremot sprider den sig över Haninge.

Fakta

Vad är ett viltvatten?

Ett viltvatten anläggs för att skapa häckningsmöjligheter för de vattenberoende fåglarna och minska läckage av näringsämnen till sjöar och hav.

Häckningen blir möjlig tack vare vattenväxterna och insektslivet.

Även närmast viltvattnet utökas livsrummet för andra arter när vattenytorna ger möjlighet åt både däggdjur och fåglar att få dricka.

Även för jägarna ger viltvattnet, som drar till sig olika vilt, möjlighet att skjuta av och hålla viltet på en rimlig nivå.

Källa: Svenska jägareförbundet
Fakta

Ny app om Haninges natur släpps

Den 9 maj släpps appen Haninge naturkarta.

Den innehåller tips på vandringsleder och promenadstigar, rastplatser, vindskydd, fågeltorn, bra fiske- och utsiktsställen. Kartor finns också, med bilder på besöksmål, korta beskrivningar och guider.

Den 10 maj klockan 17 anordnas en naturguidning för allmänheten vid Skutans viltvatten med anledning av lanseringen, där bland annat kommunalrådet Annica Hjerling (MP) är med.

Källa: Malin Löfgren, kommunekolog på Haninge kommun