Bobergsskolan med 850 elever från F–9 ligger bokstavligt talat med ena benet
i Gasverksområdets gamla industriromantik och det andra i Norra Djurgårdsstadens nyproduktion. Här är betygen höga, och söktrycket likaså.
– Vi har grym mat också, jag önskar att alla elever hade en så här bra skola, säger rektorn Nina Jonsson.
Lärartätheten är däremot lägre. Bobergsskolan är den skola i hela Norra innerstaden som har de mest gynnsamma förutsättningarna socioekonomiskt, enligt Stockholms stad. Följaktligen hamnar det socioekonomiska bidraget på ett minimum.
På Bobergsskolan går det 17 elever per lärare, jämfört med snittet på 13 i Stockholms stad.
– Om inget oförutsett händer så räcker det. Men om vi får fler elever med särskilda behov, då blir det tajt. Det socioekonomiska indexet tar ingen hänsyn till NPF-diagnoser.
”Orimligt låg”
Nina Jonsson påpekar dock att mer personal inte höjer kvaliteten per automatik.
– Man måste hela tiden se över sin organisation och göra det bästa med de resurser man har. Vi rekryterar bara legitimerade lärare, och har ett väldigt skickligt elevhälsoteam.
Specialläraren Lisa Snöbohm håller med.
– En lärare kan vara hur skicklig som helst i klassrummet, men om eleverna inte mår bra är det svårt att lyckas, säger hon.
– En lärare kan vara hur skicklig som helst i klassrummet, men om eleverna inte mår bra är det svårt att lyckas, säger specialläraren Lisa Snöbohm.
Pekka Pääkkö
Inom staden är skillnaderna stora mellan olika skolor. En del har färre än tio elever per lärare, medan andra har runt 20 elever per lärare.
– I områden med stora utmaningar behöver man ha en hög vuxennärvaro. Förutom undervisningen kan man behöva arbeta med andra saker, som att förebygga rekrytering till kriminella gäng, säger David Gustafsson, ordförande för Sveriges lärare
i Stockholm.
Men hur man än vrider och vänder på det är skillnaderna för stora, menar han.
– Lärartätheten borde höjas på alla skolor, det är orimligt att den är så låg på vissa av de socioekonomiskt starka skolorna. Den borde höjas extra mycket där.
Inte råd
I strävan efter att skapa en likvärdig skola för alla elever fördelar Stockholms stad ett socioekonomiskt bidrag till alla skolor.
Beroende på elevernas bakgrund kan en skola få allt mellan drygt 5 000 kronor och nästan 60 000 kronor extra per elev – utöver skolpengen som i år är mellan 104 000 kronor och 124 000 kronor per elev och år.
– Om man relaterar lärartätheten till det socioekonomiska bidraget så förklarar det cirka 60 procent av variationen. En del av de socioekonomiskt starka skolorna har sannolikt inte råd att ha en högre lärartäthet.
Vad som är mest rättvist är dock en svår fråga, menar David Gustafsson.
– Man ska ju komma ihåg att de socioekonomiskt starka skolorna är skolor där eleverna i högre grad går ut med högre betyg och färre underkända.
Här är det betydligt fler elever per lärare jämfört med snittet för Stockholms stad.
Pekka Pääkkö
En del av samhället
Nina Jonsson pratar gärna om ledarskap. Om allt från att en rektor ska leda det pedagogiska arbetet till att gemensamt odla en sund kultur.
Med erfarenhet från miljonprogram till malmarna i innerstan har hon sett hur skolans världar kan vara skilda – och blivit ödmjuk inför allt det som står utanför skolans makt.
– Skolan är en del av samhället, och samhället är väldigt segregerat. Högre lärartäthet gör inte att tuffa hemförhållanden blir bättre.
På sin rektorsresa har hon också lärt sig att vara lagom sträng.
– Tuggummi och telefon, vart är världen på väg, frågar hon plötsligt med en skämtsamt uppfordrande ton.
Eleverna som vi möter i trappan skrattar till.
– Det är lugnt, vi är på väg hem.
"Lärare i innerstan går på knäna"
Skillnaderna i lärartäthet mellan i olika skolor i Stockholm är orimligt stora. Det menar oppositionen i Stockholm.
– Elever med särskilda behov på socioekonomiskt starka skolor missgynnas, säger Andrea Hedin (M).
I början av året höjdes den socioekonomiska ersättningen till skolor i utsatta områden med drygt 130 miljoner kronor i Stockholms stad.
Skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) menar att den nuvarande omfördelningsmodellen mellan stadens grundskolor är väl genomtänkt.
– Vi har sett att likvärdigheten har minskat över tid, och att föräldrars utbildningsnivå har fått ett större utslag på elevernas resultat. Så jag ser inget utrymme att omfördela från dem som har det tuffast, säger hon.
”Går på knäna”
Men Moderaterna är kritiska.
– Det är orimligt stora skillnader. När studieresultaten i utsatta områden halkar efter, samtidigt som lärare i innerstan går på knäna är det ett system som missgynnar alla. Då finns det skäl att se över detta, säger oppositionsborgarrådet Andréa Hedin (M).
– Det är ett system som missgynnar elever med särskilda behov på socioekonomiskt starka skolor med låg lärartäthet.
Kan man ändra fördelningen utan att öka segregationen?
– Det finns en bred politisk enighet om att lägga mer pengar på skolor med stora behov. Men den här modellen jämnar inte ensam ut skillnaderna i resultat. Vi måste bredda synen på vilka behov som finns, och väga in exempelvis trygghet, studiero, ohälsa och skolfrånvaro, säger Andréa Hedin.
Emilia Bjuggren (S) skolborgarråd.
Klara B Orreteg
Få har tvålärarsystem
Socialdemokraterna gick till val på att höja lärartätheten på alla skolor och att införa ett tvålärarsystem.
Målet om två lärare i varje klassrum kvarstår, säger Emilia Bjuggren, som menar att det är upp till varje rektor att bestämma om man vill satsa på två lärare per klass, eller ha mindre grupper.
Samtidigt pekar hon på att den ekonomiska situationen är tuff och nämner de senaste årens inflation, minskande barnkullar och friskolorna.
– Eftersom staden måste kunna garantera alla barn en skolplats har de kommunala skolorna en överkapacitet. Det drar upp skolpengen även för friskolorna, uppskattningen är att staden överkompenserar de fristående skolorna med mellan 400 och 800 miljoner kronor om året. De pengarna skulle kunna användas till att anställa fler lärare, säger Emilia Bjuggren.
Lärartäthet i praktiken
Om en skola har en lärartäthet på 13 elever per lärare betyder det inte att det är små klasser med 13 elever på en lärare i klassrummet.
Eftersom en lärare inte bara lägger sin arbetstid på undervisning utan även har andra åtaganden som att planera, dokumentera och göra för- och efterarbete blir antalet barn i varje grupp ungefär dubbelt så många som siffran för lärartätheten.
Skolor behöver även lärare mot fritidshem och det finns även specialpedagoger och speciallärare. De räknas in i snittet, om de finns i en skola.
Källa: Sveriges Lärare
Andrea Hedin, Moderaterna i Stockholm
Pekka Pääkkö
