Min lokala hjälte

Här är två barn normen

Olivia Kilberg och Lina Krantz växer upp i det som är Vallentunas vanligaste familjekonstellation. Hushållet med två barn och två vuxna. Olivia har ett småsyskon på gång och Lina har en storasyster.
Olivia Kilberg och Lina Krantz växer upp i det som är Vallentunas vanligaste familjekonstellation. Hushållet med två barn och två vuxna. Olivia har ett småsyskon på gång och Lina har en storasyster.
Var tredje Vallentunabo bor i ett hushåll med fyra personer.

I Bällstaberg sitter familjestorleken i arkitekturen.

– Bostadsplanerarna har gestaltat drömmen om familjen, säger professor Eva Sandstedt.

Nyligen släppte Statistiska centralbyrån, SCB, ny befolkningsstatistik. Där kan man läsa att ensamhushållet är det solklart vanligaste i Sverige. Av landets drygt fyra miljoner hushåll består nära 38 procent av en person. Flest personer, drygt 2,5 miljoner, bor i ett hushåll bestående av två.

I Vallentuna ser det annorlunda ut. Här är hushållen större. Nära 10 000, eller drygt 30 procent av Vallentunaborna ingår i ett hushåll på fyra, medan andelen Vallentunabor som bor ensamma är knappt tio procent.

På en stor matta i Svenska kyrkans lokaler i det barnrika området Bällstaberg leker sex bebisar.

De flesta är fortfarande ensambarn men Lina Krantz är en av de 10 000 som ingår i det vanliga fyra-personershushållet. Hon har mamma, pappa och storasyster.

– Jag blev övertalad att skaffa barn nummer två av min man och min äldre dotter. Lina är ett beställningsjobb, säger mamma Sandra som försäkrar att hon älskar Lina lika mycket för det.

Både hon och de andra föräldrarna som träffas på fikastunden tycker att det liksom ligger i luften att man ska skaffa två barn som Vallentunabo. Det är något som förväntas.

– Jag får till och med tips när det är dags att skaffa barn nummer två, säger Ida Thoursin, mamma till Noel.

Christina Montgomerie tycker att de likformiga husen i Bällstaberg inbjuder till ett liv med två barn.

– Det finns tre sovrum i husen. Ett större och två små, när barnen behöver större rum eller när tredje barnet kommer flyttar man.

Kanske går flytten till till Lindholmen där husen är stora.

– De flesta som vi känner där har tre barn, en hund och en katt, säger Sandra Krantz.

Eva Sandstedt, professor i bostads- och urbansociologi vid Uppsala universitet, tycker att det ligger mycket i iakttagelsen att familjestorlek påverkas av bostäder och arkitektur.

– Det var ett smart uttalande. Arkitekturen har en påverkan på vilka som flyttar in. Vallentuna är ett område med många småhus och anpassade bostäder till familjer, säger hon.

Visst handlar det om hur politiker bestämt och tjänstemän genomfört olika bostadsprojekt. Men djupast sett handlar bostadsbyggande om idéer som förverkligas menar Eva Sandstedt.

– Bostadsplanerarna förmår att gestalta drömmar, säger hon.

I Bällstaberg handlar det om drömmen om familjen.

– Det egna huset har en emotionell betydelse. Man markerar att man är en avgränsad familj, det finns många bilder av hur man lever i ett sånt hus. Bygger man kollektivhus gestaltar det en helt annan dröm, säger hon.

Fakta

5 969 hushåll har inga barn

I Vallentuna finns:

5 969 hushåll utan barn.

1 803 hushåll med ett barn.

2 628 hushåll med två barn.

980 hushåll med tre eller fler än tre barn.

Av Vallentunaborna bor:

9,6 procent i enpersonshushåll.

21,3 procent i hushåll om två personer.

17,1 procent i hushåll om tre personer.

30,3 procent i hushåll om fyra personer.

13,1 procent i hushåll om fem personer.Källa: SCB