Min lokala hjälte

Här bubblar skördeglädjen

Birgit Tegelius har haft sin lott i närmare 20 år. Hon bor i innerstan men åker ut minst en gång i veckan under hösten. ”Det är en njutning att få skörda mandelpotatis och rödbetor, som är så himla gott”, säger hon.
Birgit Tegelius har haft sin lott i närmare 20 år. Hon bor i innerstan men åker ut minst en gång i veckan under hösten. ”Det är en njutning att få skörda mandelpotatis och rödbetor, som är så himla gott”, säger hon.
Det är skördetid i det lummiga koloniområdet Lillkalmar i Djursholms Ekeby.

Mitt bland drivor av grönkål, rödbetor, bönor, mangold och squash står odlaren Birgit Tegelius.

– Det är som en oas här ute.

En röd liten redskapsbod med vita knutar ligger vid skogsbrynet. Dörren står på vid gavel. Birgit har varit och hämtat en spade för att få upp palsternackorna ur den torra myllan. Hon bor i innerstan, men kommer ut till lotten minst en gång i veckan nu på hösten.

– Jag bara måste vara i jorden. Jag tror jag har det efter min morfar. Jag minns än doften från hans stora jordgubbsland, och nere i källaren hade han tre stora kärl med mjölksyrade gurkor, berättar hon.

Det luktar av lavendel längs grusgången som skiljer lotterna åt. Längs en av gångarna kommer Lena Bjerner gåendes med cykeln. I cykelkorgen ligger dagens skörd.

– Jag har skördat haricots verts, smågurkor, en liten gul tomat och hallon- och svartvinbärblad till syrningen, säger hon och berättar att bladen tillför rätt bakterier till mjölksyrningen.

Syrade grönsaker verkar vara det alla på kolonilotten pratar om.

– Det är så gott och snällt mot magen, säger Lena.

Det visar sig att en av lottgrannarna även nyligen hållit ett föredrag om mjölksyrning för sina odlingskollegor. Skördetider innebär inte bara härliga grönsaker utan även fin sammanhållning på kolonilotten.

– Till helgen ska vi ha skördefest här, berättar Birgit som fått sällskap av lottgrannen Ewa Lundström.

De pratar om huruvida tigersniglar är bra eller dåligt. Vissa säger att de äter mördarsniglar, och det har varit ett riktigt snigelår.

Det verkar vara så livet på kolonilotten är. Odlarna delar tips, frön och recept med varandra och hjälper till att vattna när det behövs.

Ewa visar upp sin vinranka som hon fått ärva av en odlingskollega. Nu väntar hon på att druvorna ska mogna.

– Min ambition är att göra lite vin, säger hon.

På hennes lott står små vattenbad fulla med törstiga bin. De tillhör koloniområdets egna bigård.

Ewa älskar att vara på kolonilotten. Att hon bor i Täby hindrar henne inte från att komma hit mest varje dag.

– Vi har odlare ända från Älvsjö till Hässelby, säger hon.

Den starka odlingstrenden i Stockholm märks av tydligt i Lillkalmars odlingsförening. Numera är det kö i ungefär ett år till lotterna, enligt Ewa, som även sitter med i styrelsen.

Men för den som är sugen på att påta i jorden redan till våren behöver det inte vara kört. I Lärkängens fritidsträdgård som ligger norr om Mörby centrum kan det finnas lediga lotter, men det gäller att vara på hugget.

– Det borde finnas några lediga till våren, men vi har fått in fler intresseanmälningar i år än det brukar vara, säger ordförande Birgitta Frisell.

Fakta

Mjölksyrade grönsaker

Mjölksyrning är en gammal konserveringsmetod och används fortfarande i stora delar av världen. Surkål, surströmming, yoghurt och surdeg är exempel på syrad mat.

Metoden går ut på att mjölksyrabakterier, som finns naturligt i grönsaker, förökar sig och producerar mjölksyra. Det i sin tur sänker ph-värdet så att oönskade bakterier dör.

För att lyckas krävs rätt salthalt, temperatur och en syrefri miljö.

Källa: www.syrat.se