Här exploderar klassrummet

Stor dramatik rådde på G2 förra tisdagen. Eleverna på vård- och omsorgsprogrammet samt naturvetenskapliga programmet med inriktning mot räddningstjänst, ambulanssjukvård och dykning höll en fiktiv sjukvårdsövning.
Stor dramatik rådde på G2 förra tisdagen. Eleverna på vård- och omsorgsprogrammet samt naturvetenskapliga programmet med inriktning mot räddningstjänst, ambulanssjukvård och dykning höll en fiktiv sjukvårdsövning.
Kvalmig rök bolmar ut från ett klassrum på gymnasieskolan G2 där 40 skadade elever väntar på räddning. Två har redan dött.

Men det är ingen fara, det är bara en slutövning för skolans elever.

För ett år sedan såg det mörkt ut för den privata gymnasieskolan Doctus i Gustavsberg. Eltillförseln stryptes och toaletterna fick lysas upp med stearinljus – allt på grund av en konflikt om hyran mellan ledningen och Sveafastigheter som äger skolbyggnaden.

Till slut gick Doctus i konkurs och den kommunala gymnasieskolan G2 i samma fastighet tog över eleverna på vård- och omsorgsprogrammet, samt det naturvetenskapliga programmet med inriktning mot räddningstjänst, ambulanssjukvård och dykning.

Nu, ett år senare, är det slutövning för de före detta Doctuseleverna och dramatiken ligger tjock i luften. Ett tänkt kemiklassrum har exploderat. Höga, klagande rop på hjälp blandas med hostningar från klassrummet där tjock rök väller ut. Cirka åttio elever medverkar och ungefär hälften, de i årskurs ett, låtsas att de är mer eller mindre allvarligt skadade – en del med naturtrogna svullnader och djupa köttsår. En flicka har fått en metallstav rätt in i magen.

En styrkeledare, en elev i trean, har fått den grannlaga uppgiften att avgöra vilka som är svårast skadade genom att dela ut gröna, gula och röda lappar.

– Det svåra här är att priori- tera efter skador, inte efter hur de skadade låter, berättar Axel Mild, riktig brandman på besök på den fiktiva olycksplatsen.

En efter en bärs de skadade ut på bårar där fler sjukvårdare väntar. Det är tungt och efter flera vändor är eleverna på brandmansinriktningen så trötta att de måste ställa ner bårarna och sträcka på ryggen för att orka bära vidare.

En av dem som räddas efter cirka 20 minuter är flickan med metallstaven i magen. Hon heter Natali Arvidsson.

– Det tog rätt lång tid och jag fick inget förband. De borde nog ha prioriterat det här före ett armbrott, säger hon och ser låtsat missnöjd ut.

Men att det görs fel är helt i sin ordning, menar Stefan Sjögren, lärare på inriktningen mot ambulanssjukvård.

– Ja, det går långsamt, men så är det i verkligheten också. De gör precis samma misstag som professionella gör och tar lågt prioriterade före högt prioriterade. Det är bland annat det som man kan lära sig av på den här typen av övningar, säger han.