Här får gamla plagg nytt liv

Marie Teike, grundare av Remake, visa en av de många plagg man tillverkar av begagnat jeanstyg i ateljén i Sätra. Maria Gimner, marknadsansvarig för sociala företag vid Stockholms stadsmission, står intill.
Marie Teike, grundare av Remake, visa en av de många plagg man tillverkar av begagnat jeanstyg i ateljén i Sätra. Maria Gimner, marknadsansvarig för sociala företag vid Stockholms stadsmission, står intill.
Malik ser till att plaggen hamnar på rätt ställe i butiken – på galgar eller i lådor.
Malik ser till att plaggen hamnar på rätt ställe i butiken – på galgar eller i lådor.
Majid Mirzaishad har varit skräddare hela sitt yrkesliv, och syr skjortor snabbare än de flesta.
Majid Mirzaishad har varit skräddare hela sitt yrkesliv, och syr skjortor snabbare än de flesta.
Fräck design – en skjorta med en rutig och en helvit sida.
Fräck design – en skjorta med en rutig och en helvit sida.
Svenskarna slänger tonvis med användbara kläder varje år – men allt fler lämnar också plagg till återvinning. På Stockholms stadsmissions centrallager i Sätra ger man dem nytt liv.

45 kronor kilot står det på skyltar som hänger från taket hos Stockholms stadsmission i Sätra. Men det är varken frukt eller grönt som avses – utan textilier. De ligger i stora lådor där man kan fynda allt från barnkläder och joggingbyxor till jeans och jackor.

Varje vecka kommer 25 ton kläder till centrallagret här, från Stadsmissionens 13 butiker med inlämningsmöjligheter. Här granskas, värderas och sorteras plaggen, innan de prissätts och slussas ut till butikerna igen.

Men mycket säljs alltså också på plats, inte minst plagg som har någon liten fläck eller reva och därför är andrahandssortering och extra billiga.

– Jag hänger så mycket som möjligt på galgar men allt får inte plats. Dessutom tycker folk att det är roligt att gräva i lådorna. Det finns de som kommer klockan 9 och går hem klockan 6, säger Malik som hugger i vid en av lådorna.

Malik har jobbat hos Stadsmissionen i 18 månader. Först arbetstränade han, sedan fick han en så kallad utbildningstjänst. Nu har han tagit ännu ett steg och vikarierar som yrkescoach åt kolleger som är nyare på arbetsplatsen. Dessutom har han sina vanliga arbetsuppgifter – han står i kassan, sorterar kläder, galgar upp dem och värderar både kläder och prylar.

– Innan var jag arbetslös i tre fyra år, för jag kunde inte jobba på restauranger mer, av familjeskäl. Det var stressigt, jag var tvungen att jobba helger och fick inte vara sjuk. Här är det inte lika stressigt. Jag lär mig massor och lär känna många människor, berättar Malik.

Han visar in oss i centrallaget bakom butiken. Här sorterar ett stort gäng män och kvinnor kläder vid vagnar och rullband, och sätter prislappar på dem vid arbetsbord. Somliga har varit här relativt länge, andra är nya.

– Förut var det jag som behövde hjälp. Nu kan jag hjälpa, säger Malik och ser nöjd ut.

Malik är en av 35 personer som arbetstränar hos Stadsmissionen i Sätra. Det är personer som haft svårt att komma in på arbetsmarknaden, men som gör ett värdefullt arbete här. De ser till att en del av de tonvis med fullt användbara kläder som svenskarna ratar varje år får nytt liv – och det är en stor vinst för miljön.

– En brittisk studie visar att vi använder varje plagg i genomsnitt 2,2 år. Om man förlänger den tiden med ett halvår sparas enormt mycket energi, kemikalier och vatten. Orsaken är att det är så resurskrävande att tillverka kläder. Bara för att göra ett par jeans går det åt 10 000 liter vatten, säger Jessica Andréason, projektledare för Handla miljövänligt på Naturskyddsföreningen i Göteborg.

Den som handlar second hand i stället för att köpa nytt gör alltså en viktig insats för miljön. Men lika viktigt är att ta hand om sina kläder. Naturskyddsföreningens råd är att lappa och laga istället för att slänga och att förlänga plaggens liv genom att tvätta dem varsamt eller bara vädra dem.

Dessutom bör man inte slänga användbara plagg. En färsk studie som Naturvårdsverket låtit göra visar att cirka 60 procent av de 8 kilo kläder varje svensk slänger i hushållssoporna per år är hela och oslitna. Vill man ändå inte ha dem är det bästa för miljön att lämna in dem till second hand-hantering.

En som är expert på att omvandla gamla plagg till nya är designern Marie Teike. Hon startade Remake på Stadsmissionen 2002 och är verksamhetsledare på Remake i Sätra, i en sal ovanför centrallagret. Hon tar emot med ett måttband runt halsen och en keps gjord av gamla jeanstyger på huvudet.

– Det finns väldigt mycket jeans på andrahandsmarknaden, eftersom modet växlar så ofta. Därför gör vi mycket i jeans – allt från jackor till kuddar, säger hon och visar upp en kavaj av jeanstyg i skiftande färger.

De som arbetar här syr allt från kläder till inredningsdetaljer. Symaskinerna går varma.

– Jag kan sy sex skjortor om dagen, berättar Majid Mirzaishad, som har varit skräddare i 40 år och jobbat på Remake i 10 år.

Han visar upp en nästan färdig skjorta, med en blå- och vitrutig rutig högersida och en helvit vänstersida. En fräck design och ett bevis så gott som något på att många gamla plagg är värda en ny chans.