Här finns hjärtat i Täby

Frågor om vigslar eller besök hos politiker och tjänstemän är vanliga ärenden hos Katarina Holmquist i kommunhusets reception.
Frågor om vigslar eller besök hos politiker och tjänstemän är vanliga ärenden hos Katarina Holmquist i kommunhusets reception.
Katarina Holmquist.
Katarina Holmquist.
Ibland gäller det bussarna och ibland något borttappat i Täby centrum.

Receptionisten Katarina Holmquist och hennes kolleger i kommunhuset är Täbys hjärta. Hit ringer många om ditt och datt.

– Vi förväntas ha svar på allt om Täby.

Alla som någon gång besökt kommunhusets reception eller hamnat hos dess växel har förmodligen slagits av vilken koll de har, de som jobbar där.

Som reporter på Mitt i Täby med telefonen som främsta arbetsredskap händer detta ofta.

– Nej, han är inte inne just nu men jag kan koppla dig till henne i stället. Hon brukar inte vara sen, så ring om fem minuter så är hon helt säkert där.

Så rullar hjälpsamheten på.

När man ringer växeln är det Katarina Holmquist eller någon av hennes tre kolleger som svarar. Och vi är många som gör det.

– Folk ringer verkligen om allt. Om Mitt i Täby till exempel ifall de inte fått tidningen eller läst något som de vill fråga om. Eller så kan det handla om att de tappat en sak i Täby centrum.

För många Täbybor är växeln lika med allt i Täby. Kommunens hjärta och hjärna. Deras uppgift är att guida i den kommunala verksamheten. Men de får svara på frågor långt utanför kommunens ansvarsområden.

– Om man inte vet vart man ska vända sig i en fråga så ringer man hit.

De turas om att sitta i receptionen och i rummet bakom och svara i telefon.

– Många hör av sig till oss om de inte kommer fram på telefonen till polisen eller Skatteverket. Ibland är det någon som är arg men då gäller det bara att låta dem prata av sig, säger Katarina lugnt.

Hennes röst i telefonen är lugn och glad och inger trygghet hos den som ringer.

Katarina bor i Visinge och har jobbat i receptionen i åtta. Tidigare var hon förskollärare.

Nu kan hon inte tänka sig något annat.

– Nej, när jag kom hit var det faktiskt som att komma hem.