Här finns skydd om det blir krig

De stora skyddsrum som byggdes i innerstan för 60–70 år sedan börjar bli risiga. De gigantiska utrymmena behöver rustas upp. Men det tar flera år innan arbetena kan påbörjas.

När handlarna på Hötorget plockar undan sina stånd framträder stora men diskreta rektanglar i gatstenen. Det är luckor ner till ett skyddsrum där 4 000 personer kan ta skydd i händelse av krig. Det byggdes redan under andra världskriget och är ett av fem större skyddsrum i innerstan.

Nu börjar de så kallade bergskyddsrummen bli slitna och fastighetskontoret flaggar för att de måste rustas upp.

– Bjälklagen har slitits av saltvatten. Och teknisk utrustning som elinstallationer, ventilation och reservkraft behöver förnyas, säger Thomas Schilén på fastighetskontoret.

Men man behöver ta reda på vad som behöver göras mer exakt. Till det finns inga pengar anslagna än. Arbetena med att rusta upp skyddsrummen finns inte i budgeten förrän 2017–2018.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har enligt fastighetskontoret tidigare tyckt att bergrummen kunde avvecklas.

– Det har förts sådana diskussioner eftersom man inte såg behoven. Men nu har MSB sagt att de ska leva vidare.

Eftersom det säkerhetspolitiska ­läget är sämre?

– Ja. Och man kommer nog se till att bygga fler, säger Thomas Schilén.

Radio Stockholm rapporterade redan 2008 att det saknades plats i skyddsrum för 190 000 personer i länet. Och i dag är stockholmarna fler än för sju år sedan.

Så vart ska alla stockholmarna ta ­vägen om kriget kommer?

– Ja, vart ska de ta vägen? Vi vet ju inte exakt hur än. Riks­dagen tog 2006 beslutet om att inte bygga nya skyddsrum vid nyproduktion. Sedan dess har många människor flyttat in. Konsekvensen blir förstås färre skyddsplatser per invånare, säger Thomas Schilén.

Det planeras alltså inte in skyddsrum i nya bostadsområden som Hagastaden och Norra Djurgårdsstaden. När det byggs nya är det för att ersätta skyddsrum som behöver användas till annat.

Vad tänker ni om det?

– Det är en stor och politisk fråga om man ska bygga nya skyddsrum. I och med att man nu börjar titta på civilförsvaret mer aktivt igen kan det också vara flera myndigheter inblandade.

Kan man använda skyddsrummen i dag?

– Ja, de som är aktiva och är upptagna i skyddsrumsregistret. De är möjliga att iordning­ställa inom som längst två dygn. Men det är naturligtvis utifrån ett skede där saker börjat på att mörkna så att vi förberett oss redan innan.

När de stora skyddsrummen byggdes var tanken också att stockholmarna skulle evakueras till andra delar av landet.

– Så kommer man nog att resonera nu också. Skyddsrumsfrågan är en avgränsad del av en stor helhet.

MSB kontrollerar årligen vilket skick skyddsrummen är i. I år är Stockholm uttaget för kontroll.

Det är bara några linjer bland stenarna på Hötorget. Men där under ligger ett av Stockholms största skyddsrum, med plats för cirka 4 000 personer.

Fakta

Fem stora skyddsrum finns i innerstan

Hötorget: Stans första befolkningsskyddsrum som byggdes redan under andra världskriget 1939–40. Har plats för 4 000 personer.

Katarinaberget: Var världens största och rymmer 11 000 personer. Byggt 1952–57.

Philipsongaraget: Byggt för civilbefolkningen och ligger under Johannes kyrka. Används som parkeringshus. Invigdes 1955 och var då världens första atombombssäkra skyddsrum. Har plats för 10 000 personer.

Skravelberget: Stockholms tredje största befolkningsskyddsrum. Infart genom p-huset vid Riche. Rymmer 9 000 personer.

Klara/Vattugaraget/Atomgaraget: Ligger under Sergels torg och Klara kyrka. Byggt på 60-talet. Rymmer 8 000 personer i händelse av krig.

Dessutom finns det ett stort antal skyddsrum i andra byggnader runt om i innerstan.