”Nu har vi gått in i kristänket”

Bonde Susanne Andersson Stora Lundby gård i Markim.
Istället för att ta spannmål har Susanne Andersson skördad korn hel och omogen.
Nu har Susanne gett upp hoppet om att regna kan lösa krisen på Backa gård. Istället söker de febrilt efter alla tänkbara lösningar för att undvika nödslakt.

I slutet av juni skrev vi om bonden Susanne Andersson på Stora Lundby som oroade sig för att sommarens torka skulle innebära foderbrist till vintern.

– Sen dess har läget förvärrats. Då tänkte vi att om det kommer regn kan situationen ordnas upp men nu har vi inte hopp längre. Vi har gått in i ett kristänk, säger Susanne.

Normala år är de självförsörjande men nu letar de andra lösningar för att få foder åt djuren till vinterhalvåret att räcka. Vanligtvis får de ihop 1700 balar på tre skördar. Årets första skörd gav 400 balar – den andra 29.

De odlar gräs som blir ensilage och spannmål som komplement. Men i år har de fått ge upp spannmålen. Istället slår de kornet innan de mognat, hackar och packar som ensilage.

– Det har vi aldrig gjort förr. Korna åste få grovfoder så då får det blir så.

Istället för spannmål kommer de få köpa in foder. Men nu är det spannmålsbrist i hela Sverige.

Men det räcker inte. De har även köpt ärtor av en granne för 100 000 kronor. Istället för att låta ärtorna mogna har de slagit ärtbaljorna och hackat ner hela grödan.

Trots att ladorna sakta fylls med balar är oron inte över. Än återstår det att se vad notan landar på och huruvida korna kommer att kunna anpassa sig till nya sorters foder.

Bonde Susanne Andersson Stora Lundby gård i Markim.

Kornet skördas hel och hackas ner till ensilage. ”Korna behöver grovfoder” säger Susanne Andersson.

– Mjölkkor är känsliga. Börjar man laborera med fodret, som vi tvingas göra i år, är risken större för störningar och hälsoproblem. Vi tvingas tänja på gränserna för vad som är bra för korna.

De har redan planerat att slakta några ungtjurar som normalt skulle säljas och ett antal kor fram till våren.

– Eftersom vi har brist på foder vill vi inte behöva föda mer djur än vi räknat på.

Det finns en oro att slakterierna ska sätta stopp om inte efterfrågan ökar.

– De är skräckslagna eftersom de inte vet hur marknaden kommer att reagera. Här önskar jag att kommunen och handlarna i Vallentuna kunde göra mer för att främja svenskt kött.