Min lokala hjälte

Här gjorde huliganer upp

Blodig kamp. Förra lördagseftermiddagen slogs risksupportrar till Hammarby och Djurgården i Handens industriområde. Tre personer födda på 80-talet hittades skadade, men de förnekade för polisen att de varit inblandade i slagsmål.
Blodig kamp. Förra lördagseftermiddagen slogs risksupportrar till Hammarby och Djurgården i Handens industriområde. Tre personer födda på 80-talet hittades skadade, men de förnekade för polisen att de varit inblandade i slagsmål.
Här, mitt i Handens industriområde, gjorde slagskämpar från fotbollsfirmor upp förra lördagen.

Kickarna ligger bakom vår tids ”byaslagsmål”, menar supporterpolisen, som ser allvarligt på ­fenomenet.

De är över på några minuter. Firma­fajterna. Unga män som på utvalda helger slåss för livet i sina lags namn och lämnar blodstänk, tygstycken, och ibland allvarliga skador efter sig – och därefter skakar hand för god match.

Fenomenet, som tagit intryck från 1980-talets brittiska fotbollskultur, har växt sig starkare år för år i Sverige.

Förra lördagen utspelade sig, för första gången enligt polisen, en uppgörelse i Haninge.

Vid 15-tiden brakade huliganer samman i Handens industriområde. Enligt polisen hade de kopplingar till Hammarby och Djurgården. Ena gänget var klätt i svart, det andra i rött.

Drygt 40 personer ska ha deltagit varav flera i ena gänget kom från Haninge, enligt en stor huligansajt på nätet.

– Ett tiotal fanns kvar på platsen när vi kom, bland dem var tre personer skadade. Det var spruckna läppar, brutna näsor och huvudvärk. De sa att de hade ramlat omkull och kände inte till något slagsmål, berättar inspektör Martin Bergström vid Haningepolisen.

För drygt tio år sedan fördömdes fotbollsvåldet som allra mest. Då slogs 26-årige Tony Deogan ihjäl på Södermalm i en uppgörelse mellan IFK Göteborgs och AIK:s risksupportrar. Men dödsfallet fick aldrig någon avskräckande effekt. Såväl vid arenorna, som centralt i storstäderna och vid avskilda platser har huliganbråken tvärtom ökat.

De inbokade slagsmålen, ibland med hundratals inblandade, framstår för de flesta som motbjudande och svårförståeliga. Men de är långt ifrån ett svenskt fenomen. Från Belgien i väst till Ryssland i öst, där problemen är som störst, förekommer ständigt rapporter om blodiga firmabråk.

Många av de svenska firmamedlemmarna har ett stort fotbollsintresse, enligt polisen, men de kan samtidigt ha missbruksproblem och vara ute efter kickar.

– De slåss för spänningen, för ovissheten. Det har blivit vår tids byaslagsmål. Man ser det som sin sport där man vill mäta krafterna, säger Hans Rudolfsson, inspektör vid supporterpolisen i Stockholm.

Det har varit fler inbokade uppgörelser i år än tidigare år, menar han.

– Men vi blir också allt bättre på att förhindra uppgörelser med den information vi får.

Firmorna har hedersregler om att aldrig vittna, aldrig misshandla någon som ligger och aldrig använda tillhyggen. Men av videor på nätet att döma är det tydligt att grovt övervåld sker.

– Det sker ibland riktigt allvarliga skador. Vi tänker ju även på de anhöriga som i värsta fall tappar en familjemedlem. Självklart är detta inte acceptabelt och något vi försöker stoppa. Men det kommer inte att upphöra, viljan att köra på är för stark i grupperna.

Fakta

Oroligheter efter att arenan invigts

Parallellt med att Tele2 arena invigdes, som Hammarby och Djurgården delar, så har rivaliteten och bråken mellan Stockholms risksupportrar ökat i innerstan i år.

En skarpladdad bomb utanför arenan hittades i juni, men förundersökningen lades ner i brist på spår.

Enligt supporterpolisen har territoriekampen gjort att även allmänheten i city hamnat i kläm, bland annat har föräldrar med barn blivit vittnen till grov misshandel mitt i stan.