Här har de hittat ett 2 000 år gammalt förvar

FYNDDAGS. Nya fornlämningar hittades i Västerhaninge förra veckan. Bland annat en förvaringsgrop och en skärva från keramikkruka, som Andreas Forsgren håller upp.
FYNDDAGS. Nya fornlämningar hittades i Västerhaninge förra veckan. Bland annat en förvaringsgrop och en skärva från keramikkruka, som Andreas Forsgren håller upp.
En skärva från en keramikkruka har hittats.
En skärva från en keramikkruka har hittats.
Fornlämningsfynden fortsätter att dyka upp i Haninge. Nu har nya rester från över 2 000 år gamla boplatser hittats i Västerhaninge.

– Någon slog sönder en kruka för 2 000 år sedan – nu plockar vi upp skärvan, säger arkeologen Andreas Forsgren.

Arkeologerna har gjort nya fynd i Västerhaninge i samband med bostadsbyggandet vid Ribby allé. En bit av en keramikkruka, en grop, en malsten och rester från eldstäder och stolphål upptäcktes i förra veckan.

– Det här tycks ha varit en form av förvaringsgrop av något slag, säger Andreas Forsgren och synar sanden nerifrån jordkulan man hittat.

Kollegan Mats Nelson visar oss spåren man gjort i markytan, berättelseivern är stor. Vid varje fynd byggs kunskapen på.

– Keramiken vi hittat tyder på att man etablerade en plats vid dagens Ribby allé en första gång under yngre bronsåldern. Men de stolphål vi ser är tecken från vikingatiden, då hade man 25 meter långa parhus med stolpar som höll upp taket. Väggarna gjordes i regel av lera, kvistar och kodynga, säger Mats Nelson.

Husspåren nedanför sluttningen lite längre bort tror de är från romerska järnåldern.

– De är lite mindre än 2 000 år gamla. Möjligtvis har det varit två gårdslägen på platsen, från olika tidsepoker. Åtta till tolv personer kunde bo i en sådan här husby. Kanske bodde även trälarna i ekonomibyggnader bredvid, säger Andreas Forsgren.

Det är långt ifrån första gången fynd gjorts i Västerhaninge.

– Här finns ju en hällristningsplats från bronsåldern i mossen bara en liten bit österut. Vid höjden har man hittat nedlagda halsringar från bronsåldern, säger Mats Nelson och pekar bort.

Andreas Forsgren tar upp löparen – eller malstenen – som användes för över 2 000 år sedan för att mala säd till bröd och gröt.

– En gång i tiden användes den dagligen av vanligt folk. Det finns ju en del små saker folk lämnat efter sig, men oftast inga värdeföremål, säger han.

Med anledning av fynden ska Andreas och Mats nu på fredag, den 25 september klockan 14, ordna en allmän visning på platsen för alla intresserade.

– Nu räddar vi det som räddas kan på platsen. Detta är ingen guldgrav, inget spektakulärt. Men vi är glada att vi hittat fynden, vi lär alla oss något nytt, säger Andreas Forsgren.

Vad händer sedan med fynden?

– De hamnar så småningom på Historiska museet och tillfaller svenska folket.

Fakta

Visste du detta?

Hela Mälardalen är känt för sina fornlämningar, men Södertörn är fornlämningstätast i hela Södermanland och det är inte många hundra meter mellan fynden som görs.

Södermanland är det näst mest fornlämningstäta landskapet i Sverige.

Många av ortsnamnen på Södertörn, som till exempel Ribby och Söderby i Haninge, bär namn från åtminstone så långt tillbaka som vikingatiden.