Här levde forntida Farstaborna

Arkeologen Elina Rückertz Palomäki använder alla sina sinnen när hon undersöker en plats. 
”När du går på en gammal grav kan du ibland höra att det låter lite dovt”, säger hon.
Arkeologen Elina Rückertz Palomäki använder alla sina sinnen när hon undersöker en plats. 
”När du går på en gammal grav kan du ibland höra att det låter lite dovt”, säger hon.
De här stenarna högt uppe på Farstanäset kan vara lämningar av en fornborg.
De här stenarna högt uppe på Farstanäset kan vara lämningar av en fornborg.
Med appen Fornfynd kan du hitta fornminnen i din närhet.
Med appen Fornfynd kan du hitta fornminnen i din närhet.
Elina Rückertz Palomäki och Jonas Jansson inventerar delar av Farsta på jakt efter fornminnen.
Elina Rückertz Palomäki och Jonas Jansson inventerar delar av Farsta på jakt efter fornminnen.

Det är en stilla och kylig morgon vid Farsta gård. Här har vi stämt träff med arkeologen Elina Rückertz Palomäki och Jonas Jansson från hembygdsföreningen.

Sedan i mars har de inventerat delar av Farsta på jakt efter fornminnen.

– Det finns luckor i Farstas tidiga historia. Vissa områden har inventerats men man vet fortfarande väldigt lite om vilka som bodde här och hur de levde, säger Elina Rückertz Palomäki.

Traktens kanske mest kända fornminne är den vikingatida runsten som står nära Farsta gård.

På vägen ner mot Magelungen finns också ett par bronsåldersgravar – övervuxna med gräs och sly, i stort sett omöjliga att upptäcka.

– Många har ingen aning om att det finns såna här gravar i Farsta. Man känner igen dem på den lite runda upphöjda formen och stenarna runt kullen, säger Elina Rückertz Palomäki.

Via militärbron tar vi oss över till Farstanäset. Här tror sig den nyfikna duon ha hittat ett 20-tal brons- och järnåldersgravar som tidigare varit helt okända.

– Vi har smugit omkring många timmar här i skogen och undersökt marken. På 2 000-3 000 år har det hänt mycket med naturen, konstaterar Jonas Jansson.

Att det förekommer gravar just vid sjön är ingen slump.

– Vattnet var dåtidens transportväg. Det var meningen att gravarna skulle synas från sjön, säger Elina Rückertz Palomäki.

Vandringen går vidare över den gamla gården Näsets ägor. Här var Bellman på besök i slutet av 1700-talet, berättar Jonas Jansson.

Plötsligt dyker våra guider in bland träden och börjar klättra uppför en brant skogsbacke. Här finns spåren av vad som kan vara en gammal fornborg.

– Min teori är att det har varit en försvarsanläggning, säger Elina Rückertz Palomäki och visar stenar som ser ut att bilda en mur.

Läget högt uppe på åsen gör det lätt att föreställa sig hur forntida Farstabor sökte skydd mot angripare just här.

Totalt har Elina Rückertz Palomäki listat 67 tidigare oinventerade fynd bara på Farstanäset. Vissa av dem är osäkra. Riktigt gammal historia är nästan alltid en fråga om att gissa och tolka.

– Det är först om man gör utgrävningar som man kan få dateringar och mer säkra svar om de människor som har bott här, säger hon.

Listan har lämnats till länsstyrelsen som sköter registrering och har möjlighet att besluta om eventuella utgrävningar. Dessutom har Stadsmuseet tittat på en del av platserna.

– Det finns helt klart saker av intresse på Farstanäset och det är jättekul att de gör den här inventeringen. Men utgrävningar görs i stort sett bara på platser som ska bebyggas. Däremot vore det intresant att låta en bronsåldersexpert titta på det de hittat, säger Anna Ulfstrand, chef vid museets dokumentationsenhet.

Lokala arkeologen Elina Rückertz Palomäki har inventerat Farstanäset ihop med hembygdsföreningen. Mitt i Farsta fick följa med på vandring bland bronsåldersgravar och en möjlig fornborg.