Hatet vardag för Helena

Helena Manner tror att fördomar mot romer ofta handlar om okunskap. Hon säger ifrån när hon blir illa behandlad.
Helena Manner tror att fördomar mot romer ofta handlar om okunskap. Hon säger ifrån när hon blir illa behandlad.
I Väsby anmäls fler hatbrott än i övriga landet visar statistik från Brå.

Samtidigt blir romernas situation i Sverige allt mer utsatt och an­talet anmälningar gjorda av romer är fler än tidigare.

”Zigenarpack.” ”Ni har inget här att göra.” ”Stick hem!”

Helena Manner har hört alla varianter av skällsord. Hon delar gärna med sig av sina erfaren­heter men hon tvekar ändå lite innan hon tar orden i sin mun.

– Du kan tänka dig hur det känns. Man vill bli behandlad som alla andra men så blir man nedtryckt igen och får veta att med oss är det ingen vits.

– På affären får man direkt två vakter efter sig och på hotellen finns det aldrig några rum lediga när vi vill boka.

Helena Manner bär utställd svart kjol och vit blus med krås, kläder som är typiska för finska romer.

Hon är stolt över att vara rom och arrangerar träffar för unga romer där en viktig del är att ingjuta mod hos ungdomarna och få dem att våga säga ifrån.

– När jag själv blir dåligt behandlad försöker jag prata med den som beter sig illa. Jag tror att mycket handlar om okunskap, säger Helena Manner.

Förra året anmäldes omkring 5 500 hatbrott i Sverige visar en rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå).

Dyster läsning för Väsby är att bara fyra kommuner i landet hade fler anmälda hatbrott per invånare. Av samtliga hatbrott var cirka 4 procent, eller omkring 215 anmälningar, riktade mot romer. Det är den högsta siffran sedan 2008, då hatbrott mot romer började tas med i statistiken.

Mörkertalet bedöms dessutom vara mycket stort för samtliga hatbrott.

– Undersökningar visar att bara omkring 37 procent av de som råkar ut för främlingsfientliga hatbrott anmäler det. Det innebär att 63 procent av brotten aldrig kommer till polisens kännedom, säger Carina Djärv, en av författarna till Brå-rapporten.

Helena Manners berättelser om diskriminering i butiker och glåpord får stöd av statistiken. Anmälningar är betydligt vanligare bland romer än bland andra grupper. Uppklarningsprocenten för hatbrott mot romer är samtidigt lägre än för hatbrott riktade mot andra grupper.

– Just olaga diskriminering är svårutrett för polisen. Ofta står ord mot ord, förklarar Carina Djärv.

Stockholmspolisens hatbrottsenhet, som är den enda i landet, planerar nu att starta ett projekt riktat mot just romer.

– Vi är i startgroparna för att börja samverka med romska grupper och framför allt unga romer. Vi vill få dem att anmäla brotten, berättar Göran Stanton på hatbrottsgruppen.

– Samtidigt pågår en kompetenshöjning inom polisen inom dessa frågor och vi från hatbrottsgruppen planerar att besöka alla poliskontor i hela länet för höja kunskapen om romernas situation.

Fakta

Diskriminering och våld

När någon drabbas av brott på grund av sitt ursprung, hudfärg, tro eller sexuella läggning klassar polisen det som ett hatbrott.

Allt ifrån diskriminering, som att inte få hyra en bil, till grova våldsbrott, kan vara hatbrott.

Stockholms län har flest anmälda hatbrott i landet.

En förklaring kan vara att Stockholmspolisen har en hatbrottsenhet och aktivt arbetar för att fler ska anmäla brotten.

Källa: brå