Här har hatten varit huvudsaken i 100 år

Anders Rehnbergs farmor startade butiken 1917. Nu drivs den i tredje generationen.
Anders Rehnbergs farmor startade butiken 1917. Nu drivs den i tredje generationen.
Kerstin Josfält arbetar i affären. Anders Rehnberg äger den tillsammans med sin bror.
Kerstin Josfält arbetar i affären. Anders Rehnberg äger den tillsammans med sin bror.
Feeling hatt, hatt, hatt. Modellerna är många. Alltifrån strå– till studenthattar.
Feeling hatt, hatt, hatt. Modellerna är många. Alltifrån strå– till studenthattar.
Hattbutiken har legat på Götgatsbacken sedan 1917 – alltså i ett sekel.
Hattbutiken har legat på Götgatsbacken sedan 1917 – alltså i ett sekel.
Förr bar alla hatt – barn som vuxna. Folksamling på Fleminggatan/Arbetargatan år 1950.
Förr bar alla hatt – barn som vuxna. Folksamling på Fleminggatan/Arbetargatan år 1950.
Hattar så långt ögat kan nå. Stadshusets invigning 1923. Folkträngsel på Borgargården.
Hattar så långt ögat kan nå. Stadshusets invigning 1923. Folkträngsel på Borgargården.
Hattmode för damer från 1930-talet.
Hattmode för damer från 1930-talet.
Anders Rehnberg expedierade Yoko Ono, och hjälpte henne att välja rätt keps.
Anders Rehnberg expedierade Yoko Ono, och hjälpte henne att välja rätt keps.
Förr fanns en hattbutik i nära varje kvarter. Numera finns det få renodlade hattaffärer kvar.
En av de äldsta är Hattbaren på Götgatsbacken, som firar 100 år i år.
En dag kom Yoko Ono in i butiken.

Tittar man på gamla fotografier från början av 1900-talet slår det genast en. Alla har ju hatt! Kvinnor som herrar, ynglingar, barn och bebisar.

Det var i dessa tider som Hattbaren på Götgatan slog upp sina portar, då Frida Rehnberg år 1917 bestämde sig för att ge sig in i hatt- och modistbranschen.

– På den tiden var det inget ovanligt yrkesval. Ungefär som om man öppnar en frisersalong nuförtiden, säger Anders Rehnberg, som är Fridas barnbarn.

Familjeföretag driver butiken

I dag drivs hattbutiken av honom och brorsan Jan. Förutom butiken på Götgatan har de även NK Hattbar.

Anders började i familjeföretaget i trettioårsåldern. Han står numera inte så ofta i butiken, utan har ansvaret att åka runt till olika distributörer och fabriker i Europa.

Herrhattarna står i dag för den största omsättningen. En storsäljare är Stetsonkepsen, som i vardagligt tal kallas gubbkeps.

– Kvinnor slutade mycket med att ha hatt på sextio- och sjuttiotalet. De nya puffiga frisyrerna gjorde det svårt att bära hatt, säger Anders Rehnberg.

Anders Rehnbergs farmor startade Hattbaren. Nu har han och brorsan tagit över driften av butiken.

Läkarrecept på hatt

Men hattar bärs inte bara på grund av mode. Flera av kunderna har ordinerats hatt av sin läkare.

– Det är något som har kommit först på senare år. Att man vill ha hatt som skydd för solen, säger Anders Rehnberg.

Hur ska man då tänka om man vill gå i hatt? Vilken modell passar man i? Det finns inga rätt och fel, tycker Kerstin Josfält som arbetar i butiken.

– Det viktigaste är att man känner sig bekväm. Att man trivs. Hatten blir en del av din personlighet, säger hon.

Yoko Ono köpte keps

Flera kändisar har genom åren haft sina vägar förbi butiken. Alltifrån Johnny Depp, som inte köpte något, till Yoko Ono som i skydd av två livvakter handlade svarta kepsar, som fick skickas med bud till Grand Hotel där hon bodde.

Hattmodellen Yoko Ono köpte i butiken.

– Det var jag som expedierade henne. Det kändes väldigt konstigt. Men jag blev inte nervös. Det fanns det ingen anledning till att bli, säger Anders Rehnberg.

Fest i september

Hundraårsjubileet av butiken ska uppmärksammas och firas i september. Farmor Frida skulle säkert bli stolt och glad om hon såg att hennes företag levde kvar ett sekel efter att det startade. Frågan är om butiken kommer att finnas kvar i hundra år till?

– Den kommer nog drivas vidare. Men sedan vet man inte om det blir som familjeföretag eller inte, säger Anders Rehnberg.

Fakta

Ett måste på knoppen fram till 1970-talet

I Sverige fram till 1970-talet gick nästan ingen anständig kvinna av någon samhällsklass utomhus utan något på huvudet, en hatt, basker eller sjal.
Till och med inomhus skulle huvudet helst vara täckt för att hon skulle vara välklädd.
Kvinnor i alla åldrar och av alla samhällsklasser skaffade sig en ny hatt minst varje höst och vår.
Till vintern skulle man ha en varm skinnmössa och till sommaren en lätt och ledig sommarhatt.
Men viktigast var vårhatten. Den skulle visas upp tillsammans med den nya vårstassen på Valborg eller första maj.
Källa: Livet i staden, hågkomster från 1900-talet av Åsa Forsberg
Fakta

Hattbutiker i Stockholm

Hattbaren, Götgatsbacken

NK Hattbar, Hamngatan

Hatt LaViolett, Karlavägen

Hatteljen, Hägersten

Källa: Eniro, hitta.se