Sprängda bostadsportar i Årsta, Södermalm, Kungsängen, Upplands Väsby, Rågsved och Dalen. Automatvapeneld mot lägenheter i Gubbängen, Fruängen och Farsta

– Jag tror att de extrema händelser vi sett de senaste veckorna gör att allt fler uppfattar att hela Stockholm befinner sig i kristillstånd, säger kriminologen Manne Gerell som forskat på våldsbrottslighetens sociala konsekvenser.

Han menar att sprängningar generellt skapar en mer utbredd rädsla än andra våldsbrott eftersom de hörs så långt.

– Det gör att många fler människor känner sig personligt påverkade.

Ovanan en faktor

När våldsdåden sker i delar av stan som inte tidigare har erfarenheter av sådan brottslighet, uppfattas det ofta som mer skrämmande av de drabbade, menar Manne Gerell.

– På Södermalm till exempel, uppfattas en sprängning som mer extrem än i Järvaområdet, där man i högre grad har vant sig.

Samtidigt har människor i mer välbärgade områden ofta bättre resurser att kunna hantera rädslan.

– Man har ett annat slags nätverk och känner en större tilltro till andra människor och till samhället i stort, säger Manne Gerell.

Drabbas på kort och lång sikt

Hans forskning har visat att lägenhetspriserna kan sjunka i stadsdelar som drabbas av skjutningar, framförallt i attraktiva områden nära city.

– Men de långsiktiga, sociala konsekvenserna blir allvarligare i utsatta områden där barnen tvingas uppleva skjutningar gång på gång. Det är vanligt att barnen får sömnproblem, koncentrationssvårigheter och halkar efter i skolan.

De som redan har det tufft drabbas ännu mer. Det faktum att fler grupper i samhället känner sig personligen påverkade av gängvåldet bidrar samtidigt till en delad krisinsikt, som i bästa fall kan leda till förändring, menar både han och andra bedömare.

– Det här har pågått där "vanliga människor" bor i många, många år. Men det är klart att det blir skillnad när det blir fler röststarka boende i välbärgade områden som kliver fram och berättar om hur det känns att få sin port sprängd, säger kriminologen Leandro Schclarek Mulinari.

Han drar parallellen med Malmö, som gick igenom samma utveckling för några år sedan – att våldbrotten spreds till alla delar av stan.

– Medvetenheten ökar om att våldet får effekter på mänsklig nivå. Tidigare har det varit lättare att tänka att det sker "därborta" för att människor där är si eller så. När det sker i ens eget närområde blir kanske analysen mer grundad i en förståelse, säger Schclarek Mulinari.

Tomaj Keivany, trygghetssamordnare i Farsta stadsdelsförvaltning menar också att det alltmer utspridda våldet också gör det också svårare att komma undan det.

– Om det handlar om lokal brottslighet då kan man tänka att man vill flytta till något annat område, för att känna sig tryggare. Men nu, vart ska du flytta för att undvika det här? Man får kanske en förståelse för att det behöver lösas på en annan nivå, säger han.