Helldén: Då införs första miljözonen i Stockholm

grönblå stockholms stad budget november 2018 daniel helldén
Trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP) vid det nya styrets pressträff om budgeten.
Den 1 januari 2020, då kommer den första miljözonen att införas i Stockholms stad.
Det meddelade trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP), när den nya grönblå majoriteten presenterade sin budget för 2019.

Gatan som blir först ut är den hårt ansatta Hornsgatan – där utsläppen av luftförorenande ämnen som kvävedioxid – varit mycket höga under lång tid.

Beskedet kom på onsdagen när den nya grönblå majoriteten i Stockholms stad presenterade sin budget för nästkommande år.

– Stockholm ska gå före och vara en internationell förebild i klimat och miljöarbetet, sa Daniel Helldén (MP), trafikborgarråd, i sitt anförande.

Det gäller den 1 januari 2020

Vid årsskiftet 2019-2020 kommer därför Hornsgatan omfattas av de nya miljözonsreglerna.

Det innebär att bara nyare diesel- och bensinbilar får färdas på gatan. År 2022 kommer det sedan finnas en möjlighet att ytterligare skärpa reglerna för dieselfordon, vars motorer i störst utsträckning släpper ut kvävedioxid.

Fortfarande vagt kring omfattningen

Snacket om miljözonernas utformande har pågått länge och Helldén har varit öppen för en hård tillämpning och så snabbt som möjligt.

Men Anna Köning Jerlmyr (M) var tydlig direkt efter formandet av det nya styret: Det är bara Hornsgatan som kommer omfattas, och inget annat.

Under budgetpresentationen var Daniel Helldén vag med andra platser för miljözonerna.

– Det kan bli tal om dynamiska miljözoner på andra platser, men det får vi återkomma till senare i detta arbete.

Trafiken i övrigt

I övrigt ska de grönblå satsa 1,5 miljarder kronor på ökad framkomlighet för alla trafikslag i Stockholms stad.

Det ska bli fler parkeringsgarage och fler platser för bilpoolar på gatumark. Dessutom planeras för 4 000 nya publika laddplatser i staden senast 2022.

På cykeltrafiken satsat ytterligare en miljard kronor.

Fakta

Så funkar miljözonerna

Här är ett utdrag ur regeringens förslag på miljözonerna från i våras:

Miljözon 1

Den första miljözonen reglerar tunga fordon. Kommuner kan redan idag besluta om miljözoner för vissa tunga fordon (lastbilar och bussar). Miljözoner finns därför redan idag i åtta kommuner.

Dagens miljözoner innebär att fordon som uppfyller utsläppsklass euro 5 och högre får köra i miljözonen till och med utgången av 2020. Därefter får bara fordon som uppfyller utsläppsklass euro 6 köra i zonen.

Miljözon 2

I den andra miljözonen ställs krav på personbilar och det är den här varianten som det grönblåa styret vill införa på Hornsgatan.

  • Till en början kommer dieselbilar som uppfyller utsläppskraven för Euro 5 och Euro 6 få köra där. Men 1 juli 2022 kommer kraven skärpas till att endast dieselbilarna Euro 6 får köra. Samma sak gäller för elhybrider och laddhybrider med dieselmotor.
  • För bilar med bensinmotor gäller att de får tillträde om de klarar Euro 5. Det gäller även för elhybrider, laddhybrider, fordonsgasbilar och E85-bilar.
  • Även bilar som har bättre miljöprestanda får köra här t.ex. elbilar och bränslecellsbilar.

Miljözon 3

I den tredje miljözonen ställs högst krav. I den zonen får endast renodlade elbilar, bränslecellsbilar och gasbilar i Euro 6 köra. För tunga fordon ställs också höga krav. Här får elfordon, bränslecellsfordon, laddhybrider i Euro 6, och gasfordon i Euro 6 köra.

Källa: Regeringen och Transportstyrelsen
Fakta

Vanliga missuppfattningar om miljözonerna

Varför miljözoner?

Anledningen till förslaget är att få ner de luftförorenande utsläppen. Något som dieseldrivna fordon står mest för och därför – i zonerna – är tänkt att omfattas av hårdare regleringar.

Blir det dieselförbud?

På sina håll har förslaget om miljözoner missuppfattats som ett totalförbud av dieselbilar, när det i själva verket handlar om äldre modeller med sämre utsläppsklassificering.

Dessutom har ytterligare förvirring uppstått eftersom flertalet dieselbilar sålts som miljövänliga alternativ som omfattats av statliga miljöpremier.

Vad är dåligt med diesel då?

Det hela är en sammanblandning av miljöförstörande utsläpp och luftförorenande utsläpp.

I den första kategorin är ett dieseldrivet fordon – med låga koldioxidutsläpp – lindrigare mot den globala miljön. Men i den andra som påverkar luftkvaliteten i det absoluta närområdet är dieselmotorer – med höga kvävedioxidutsläpp – en bov.