Hemliga gatukonstnärer gör verk som sticker ut

Gatukonstnärerna Auro och Synliga C vill vara hemliga.
Gatukonstnärerna Auro och Synliga C vill vara hemliga.
Hemstickat har blivit en urban trend. Färgglada alster dyker numera upp på såväl lyktstolpar, räcken som statyer.

Lokaltidningen Mitt i har träffat två av söderorts stickande – och hemliga – gatukonstnärer.

Stickning och virkning brukar förknippas med mor- och farmödrar och mjuka paket under julgranen. Så är det inte riktigt länge. Numera finns en världsomspännande rörelse som ser stickningen som ett sätt att nå ut med budskap i gatumiljö.

– Jag vill verka för människors rätt och behov av att uttrycka sig och bidra till att sätta igång skapandeprocesser hos andra, säger Synliga C, 38-årig gatukonstnär från Aspudden.

Stickning är alltså en gatukonstart på samma sätt som graffiti. Och precis som med graffiti och klotter är det olagligt att utan tillstånd pryda gatumiljön.

Men ordningsmakten ser oftare med blidare ögon på en stickad halsduk på en staty än en sprejad klottervägg.

– En gång körde poliserna förbi när jag monterade en stickning, men de vinkade bara och log, säger konstnären Auro, 37, som bor i Solberga, och precis som sin stickkollega Synliga C vill vara lite hemlig i tidningen.

Synliga C har bland annat gjort en orange giraff i Rågsved, ”den glädjer säkert barnen”, och prytt stolpar i staden med stickningar försedda med olika textade budskap.

Men kan det inte upplevas som nedvärderande om till exempel en kunglig staty får en färgglad mössa på huvudet?

– Nej, när det gäller statyer finns det alldeles för många pompösa gubbar. Jag är också trött på att kvinnors nakenhet ses som en prydnad. Att man klär på en staty är oftast en kärlekshandling – man vill inte att den ska frysa, säger Auro.