Hemligheten bakom Tantos guldgruva: kiss, kol och stockar

Karin Saler odlar på marken på Södermalm
Odlingen ska efterlikna en skogsdunge, berättar Karin Saler.
I Tanto har föreningen Odla ihop skapat odlingsbäddar med kol, kompost, kol och kiss.
Allt för att minska klimatpåverkan så långt det går.

Ett stenkast ovanför stranden håller ett gäng små skogsdungar på att form i tantolunden.

– Vi har lägre växter i södra ändan och högre växter mot norr, säger Karin Saler i föreningen Odla ihop.

Odlar för att inspirera, inte för att skörda

Odla ihop driver sen en permakultur odlingen i parken.

– När vi skulle starta sa alla att där kan ni inte vara, allt kommer förstöras av människor som ramlar över det. Nu har vi varit här i fyra år och det enda som har förstörts är träden vi glömde näta förra vintern, då kom haren, säger Karin Saler.

Annars är det ont om skadedjur, här finns inga rådjur som nallar av planteringen.

Karin Saler odlar på marken på Södermalm

I botten av odlingen gräver Karin ner stockar, det binder fukt och ger långsiktig näring. Foto: Åsa Sommarström

Här  finns inga kolonilotter eller personliga bäddar. Alla odling sker gemensamt och skörden är till för alla. Det är inte avkastningen som är det främsta syftet med projektet.

– Vi vill inspirera till hållbar odling för matväxter som klarar sig här utan massa konstgödsel. Vi ligger där vi gör för att det är en park där det rör sig många människor. Då behöver man inte känna till oss för att hitta hit, många snubblar över oss och börjar fråga.

Stockar och kompost ger näring

Enligt permakulturens principer ska förening använda så lite energi som möjligt och minimera sitt avfall. Just nu är man i färd med att gräva ner stockar och grenar.

– Det ger långsiktigt näring och binder fukt i jorden. När plantorna får rötter och sätter så krävs inte så mycket underhåll.

Ovanpå stockarna varvas trädgårdskompost med bokashi och en 18 dagarskompost. Det är en snabbmultnande variant där man får upp temperaturen till 65 grader under en pressenning. De upphöjda odlingsbde, som kallas Hügelbädd, fylls med perennner.

– Det finns många gamla prydnadsväxter och ogräs som är ätliga. De här grobladen har vi grävt upp ur gräsmattan. I vanliga fall kliver vi på de men det är häftigt att se hur de klarar sig när de får bra jord och näring.

I en sandgrop eldar de kvistar för att få biokol. Det mår jordens mikroorganismer bra av. Foto: Åsa Sommarström

Visar hur man odlar klimatsmart

På platsen pågår flera experiment för att lära sig nya vägar att ta till vara på alla resurser och minska svinnet. i en sandhög har man grävt en eldningsgrop där gamla grenar blir till biokol.

Inne på dass kan sen ladda kolet med näringsrikt kväve genom att ”kissa på kolet” som en lapp på väggen manar till.

Det finns många gamla prydnadsväxter och ogräs som är ätliga

Karin Saler

Fler experiment är på gång. Just nu grävs en damm nere i odlingens södra hörn där det ska planteras ängsväxter.

– Den här dammen är liten, bara ett test för att se hur vi kan gå till väga. Men med en större damm kan vi lagra vatten till odlingen.

Att minska miljöpåverkan är inget de gör bara för att inspirera, för Karin som jobbar med odlandet är det det enda hon vill göra om dagarna.

– Här visar vi att en omställning är möjlig och i framtiden behöver vi alla leva i helt annorlunda system. Vi måste lära oss. Vi kommer leva på andra sätt än vi gör nu men det kanske blir bättre.

Karin Saler odlar på marken på Södermalm

Att ställa om och lära nytt vad gäller mat och odling är en självklarhet för Karin. Foto: Åsa Sommarström

Fem tips för en ekologisk trädgård

1. Minimera insatsen

Odla det som trivs på platsen du har valt istället för att försöka ändra platsen efter det du vill odla. Många gamla kulturväxter är tåliga mot vårt klimat men i och med att klimatet är i förändring är det många växter som inte har tidigare har trivtts på våra breddgrader som idag funkar bra.

2. Mikroorganismer

Egentligen är det inte växter du odlar utan mikroorganismer i jorden. ju bättre de trivs ju bättre skördar får du. Berika jorden med olika sorters kompost, djurgödsel och organiskt material.

3. 18-dagarskompost

Genom en blandning gödsel och trädgårdsavfall under en presenning skapar nedbrytningsproessen höga temperaturer. Processen startas genom att du tillsätter urin eller ett dött djur. När temperaturen når 65 grader (kolla med en termoeter) vänder du högen. På det här sättet går nedbrytningsprocessen fortare och mindre växthusgaser bildas än vid annan kompostering.

4. Biokol

Genom att bränna grenar till biokol binder du mer koldioxid i kolet än om det förmultnat. När kolet sedan grävs ner i jorden stannar det där länge, länge. Dessutom gynnar det mikroorganismerna för de gillar kolets struktur. Kolet får inte eldas öppet utan i en syrefattig miljö, som en grop så det inte förbränns helt. Du stoppar processen med vatten.

5. Ladda kolet

Biokol är stark absorberande så tillsätt näring genom urin innan du gräver ner det, annars drar det näring och vatten ur marken. Obs! Använd inte ditt urin om du äter medicin.

Karin Saler odlar på marken på Södermalm

Biokol har en tendens att suga upp näring i jorden. Om man ”laddar” kolet med urin innan det grävs ner avger det istället näring. Foto: Åsa Sommarström