Hemming (C) vill minska skarvarna

– Den helt fria utbredningen får det vara slut med nu, säger Gustav Hemming (C).
– Den helt fria utbredningen får det vara slut med nu, säger Gustav Hemming (C).
Skarvkolonierna i Furusundsleden rymmer cirka 8 500 skarvar.
Skarvkolonierna i Furusundsleden rymmer cirka 8 500 skarvar.
Dagen lockade ett 60-tal besökare, alla med fokus på skarven.
Dagen lockade ett 60-tal besökare, alla med fokus på skarven.
I måndags träffades fågelvänner, skärgårdsbor och experter för att prata om skarvarnas framtid och deras inverkan på naturen. Skärgårdslandstingsrådet Gustav Hemming (C) tycker att det är dags att ta i med hårdhandskarna.

– Den helt fria utbredningen får det vara slut med nu. Jag tycker att vi ska bestämma vilket antal den ska minskas till och sedan tillämpa strategisk skyddsjakt för att hindra spridningen, säger Gustav Hemming (C), skärgårdslandstingsråd.

Tusentals skarvar i kolonierna

Båten från Östanå färjeläge i Österåkers kommun tar oss till flera skarvkolonier ute i Furusundsleden. I de kala träden sitter tusentals och åter tusentals fåglar. Besökarna tittar med intresse.

Skarvexkursionen lockade ett 60-tal.

”Det kryllar av dem”

Måndagens skarvseminarium, delvis anordnat av Stockholms läns landsting, lockade ett 60-tal deltagare. På plats fanns såväl markägare, som representanter från länsstyrelsen, kustbevakningen och naturskyddsföreningen. Men även politiker, som ofta hamnar mitt i debatten om skarvarna.
– Här passerar jag ju ganska ofta när jag är på skärgårdsaktiviteter på Ljusterö eller Ingemarsö och även när jag har åkt Finlandsfärja, men det är väldigt intressant att se hur det verkligen kryllar, säger Gustav Hemming (C), skärgårdslandstingsråd.

Fåglarna är fredade – dödas ändå

Skarvfrågan har varit i fokus i skärgården länge. Fåglarnas ammoniakrika spillning gör att träden tappar sina löv och lukten från spillningen ligger tät.

Lokaltidningen Mitt i har tidigare skrivit om personer som tagit lagen i egna händer och dödat skarvar och förstört bon i Värmdö kommun. Detta trots att fåglarna är fredade och beslut om skyddsjakt måste tas innan ett antal fåglar får skjutas av.

Skarven – en vattendelare

Skarven beskylls även för att äta upp fisken i vattnet.
– Jag är inte positiv till skarvarna för de plockar ju all fisk. Jag lägger nät ibland, det har jag gjort alla år på samma ställen, och man ser ju att fisken – gädda och aborre – har försvunnit, säger Roland Skärebo, på Gärdsvik, Ljusterö.

Roland Skärebo, Ljusterö.

Roland Skärebo, Ljusterö.

Han får medhåll av Joakim Jonsson, ordförande för Sportfiskarna i Österåker.
– Det går inte att blunda för att skarven har stor inverkan på fiskbeståndet. Men det behövs en dialog för att få synpunkter från olika håll och nå ett samförstånd, säger han.

”Det behövs en dialog för att få synpunkter från olika håll och nå ett samförstånd”

”Skarven har blivit en syndabock”

Daniel Bengtsson.

Daniel Bengtsson är fågelskyddssekreterare på BirdLife Sverige och han tycker att det är synd att skarven får klä skott för utfiskningen.
– Det är bra att sådana här dagar hålls, men samtidigt tar skarvfrågan fokus från den övergödning och utfiskning som människan faktiskt ligger bakom. Skarven har blivit en syndabock. Jag tycker att det är tråkigt att folk tycker illa om skarvar. Vi ser den som vilken fågel som helst och den har ett existensberättigande, säger han.

I höst fattas beslut

I höst ska länsstyrelsen, som är de som beslutar om hur fåglarna ska hanteras, diskutera frågan.