Historien om gravar och kultplats ska spridas

Arkeologiskt arbete pågår. Foto: Andreas Forsgren, Stiftelsen Kulturmiljövård.
Arkeologiskt arbete pågår. Foto: Andreas Forsgren, Stiftelsen Kulturmiljövård.
Amulettringar och obrända skelett.
Ovanligt spännande fynd hittades under utgrävningarna vid Hjulstakorset. Nu ska skolbarn och historienördar få ta del av fynden via en historieapp.

Stora fornlämningar av gravar och en kultplats har grävts fram vid Hjulstakorset i samband med byggandet av E4 Förbifart Stockholm. Det är något Mitt i Stockholm har följt under året som gått.  De tjugotal arkeologer som arbetat med utgrävningen, har lagt spadarna på hyllan för den här gången.

– Vi grävde klart i Hjulsta i december 2016. Nu arbetar vi på en rapport som ska skickas till Länsstyrelsen senast 2019. Det är många analyser av prover och konservering av föremål som ska göras, säger Andreas Forsgren, arkeolog på Stiftelsen Kulturmiljövård.

Om ni skulle summera utgrävningarna som gjorts?

– Vi visste att det fanns gravar innan vi satte spaden i jorden, men det var en väldigt stor utgrävning. Vi grävde ut stort och ett mindre gravfält, med ett 70-tal gravar och cirka 16-17 boplatser, som kan dateras till järnåldern. Det som var extra speciellt var kultplatsen.

En av de större amulettringarna. Foto: Ingela Harrysson, Stiftelsen Kulturmiljövård.

Vad var det som var speciellt med den?

– Det var inte gravgåvor såsom vid de andra gravarna, utan ovanför ett 15-tal gravar fanns en platå högre upp i slänten, där vi fann 150-200 amulettringar. Liknande fynd har hittats vid Borg i Norrköping och i Ullevi, Upplands Bro. Nu ska försöka datera dem mer exakt med kol-14-metoden och konservera dem så att de kan bevaras.

Enligt Stiftelsens Kulturvård är amulettringarna uppsakttningsvis från Vendeltid  och har troligen använts på ett rituellt sätt. De kan ha lagts där för att bringa lycka. Ringarna var i ca 5-15 cm i diameter och tillverkade i järn, med hängen, bland annat i form av skäror eller yxor. En teori är att skärorna symboliserade god skörd medan yxorna kunde bringa stridslycka. Ringar har också använts för att svära eder, enligt tidigmedeltida texter.

Två av gravarna vid Hjulstakorset, sedda ovanifrån. Innan utgrävningen påbörjades, var de täckta av jord. Foto: Christian Gatti, Stiftelsen Kulturmiljövård

Tre gravplatser med obrända skelett hittades

De flesta av  gravplatserna innehåller brända benrester där man sedan lagt en stor rund stenpackning över den brända jorden.

– Vi vet att när man begravde sina döda under järnåldern så brändes ungefär 99 procent av de döda. Men vi hittade också tre gravar där tre intakta skelett låg i stengravar med lock på, som en liten stenkammare. Det är ovanligt men inte unikt.

Varför tror ni att just de här tre begravdes utan att brännas? Var de speciella på något sätt?

– Ja, det är sådant som man forskar om. Men det kan jag inte besvara nu. Vi behöver tolka resultaten. Ofta kan vi med grunddata besvara frågorna när, var och hur. Frågan varför, är oftast svårast att besvara.

Brända ben från en av gravarna. Bland annat ser vi så kallade björnfalanger, ”fingerben” av björn med tillhörande klo. Kanske har den gravlagda människan burit en björnfäll vid gravläggningen? Foto: Andreas Forsgren, Stiftelsen Kulturmiljövård.

Men hur känns det att lämna en sådan stor utgrävning när ni är klara?

– Det intressanta var att det var så många gravar och att kunna jämföra likheter och skillnader mellan dem. Det har varit ett stort intresse för utgrävningarna. Eftersom platsen varit lite otillgänglig med all trafik, så har vi haft anordnade visningar för de som varit intresserade.

Hur går ni vidare nu?

– Vi kommer att informera om utgrävningarna och fynden på olika sätt. Att samarbeta med skolorna i området. Tidigare fick de följa med ut i fält, nu kommer vi ha projekt med dem. Även en historisk app som kallas OnSpotStory, kommer finnas. Den som vill veta mer, kan gå in på vår Facebooksida ”Arkeologi i Hjulsta”.