Hon ger liv åt Kungsholmens okända kvinnokämpe

Jane Moren, författare.
Författaren Jane Morén framför Kvinnohuset på Kungsholmen.
Anna Johansson Visborg förändrade möjligheterna för arbetarkvinnor i grunden.
Men för många är hon okänd, eftersom hennes gärningar knappt skrivits in i det historiska minnet.
I en nyutgiven bok berättar författaren Jane Morén historien om Bryggar-Anna.

Det är mörk höstkväll. 20-åriga Anna Johansson Visborg är precis färdig med sitt första arbetspass på Stora Bryggeriet i Hornsberg. Hon är trött och har ingenstans att sova.

Tanken slår henne att hon ska slå läger i skogsbacken vid Stadshagen, där många hemlösa byggt kojor.

Men Anna går inte dit. I stället tar hon sig till en kyrkogård. När hon somnar under bar himmel den natten har hon ingen aning om att hon snart kommer att skriva svensk kvinnohistoria.

Bryggeriarbeterskor.

Bryggeriarbeterskor. FOTO: N. Nilsson/ Stockholms Stadsmuseum

Få arbetarkvinnor lyfts

Solen skiner på skyskrapan i tegel som ligger på Welanders väg på Kungsholmen. Det är ingen slump att Jane Morén har valt just den här platsen för att låta sig intervjuas om sin nyutgivna biografi om Anna Johansson Visborg: ”Min kärlek har stannat mest hos er”.

Det var nämligen huvudpersonen i boken som lät bygga skyskrapan i slutet på 40-talet.

– Anna byggde det här huset åt ensamstående arbetarkvinnor. Då kallades det för Kvinnohuset, säger Jane Morén och tittar upp mot högsta våningen.

Att hitta information om ”Bryggar-Anna”, som levde mellan 1876 och 1953, har inte varit lätt för Jane, som har letat på bibliotek och sökt i arkiv.

– Att skriva boken har tagit ungefär fem år.

Varför tror du att det inte finns så mycket skrivet om arbetarkvinnor?

– Eftersom många av de som skriver om historiska personer inte själva är kvinnor eller från arbetarklassen. De få historiska kvinnor som lyfts upp är ju ofta borgerliga, säger Jane Morén.

Anna Johansson Visborg som ung

Anna Johansson Visborg som ung. Foto: Privat

Startar första fackföreningen för kvinnor

Det första fackmötet som Anna Johansson Visborg går på sker i en lokal på S:t Paulsgatan på Södermalm. Runt henne är nästan enbart män och många av dem dricker ur en spritflaska som vandrar runt.

Snabbt förstår Anna att de fackliga männen inte tänkt kämpa för att kvinnornas lägre löner för samma arbete, ska höjas. Hon blir förbannad och börjar undersöka möjligheterna att starta upp en fackförening för kvinnor.

Den 27 juni 1901 blir kvinnornas planer blivit verklighet. Då grundas den första kvinnliga fackföreningen för bryggeriarbetare i Sverige.

Bryggar-Annas täppa

Jane Morén haltar fram, eftersom hon fick ischias för tre dagar sedan. Men hon vill ändå gärna visa platsen vid Thorildsplan, som har fått namnet ”Bryggar-Annas täppa”.

För att vara snälla mot Janes rygg hoppar vi på tunnelbanan i Fridhemsplan och åker en station.

– Det främsta som Anna gjorde var att hon fick arbetarkvinnor att engagera sig fackligt och att hon byggde bostäder, säger Jane Morén.

Varför är det viktigt med historia och att berätta om det som har varit?

– Därför att vi ska kunna förstå och värdera de rättigheter vi har i dag. Vi hade inte haft det så bra om det inte vore för de modiga arbetarkvinnorna och männen som kämpade.

– För 100 år sedan riskerade man att bli av med både jobb och bostad om man engagerade sig fackligt, säger Jane Morén.

Vad hade Anna tyckt om dagens samhälle? 

– Hon hade varit rasande på vårdpersonalens villkor och att allmännyttans bostäder säljs ut, säger Jane Morén.

Hade hon varit en influencer? 

– Hon hade absolut låtit tala om sig, hon var ju en stridbar Stockholmskändis som fick flera medaljer för sitt stridbara arbete.

Jane Moren, författare

Jane Morén på Bryggar-Annas täppa. Foto: Jonas Sylvén-Möller

Entré i kommunfullmäktige

1916 är Anna Johansson Visborg 39 år gammal. Då träder hon in som en av de folkvalda i stadsfullmäktige.

På den här tiden var tvätten ett tungt arbete för kvinnor. Det innehöll många slitsamma och manuella moment. Därför handlade Annas första motion om att staden borde inrätta en kommunal tvättstuga.

Förslaget tas emot väl och leder till att Stockholms första kommunala tvättstuga öppnas vid Slussen.

Anna Johansson Visborg

En något äldre Anna Johansson Visborg FOTO: Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek

”Här bodde Anna”

Jane Morén är tapper och klagar inte trotts ryggsmärtorna under promenaden mellan Thorildsplans tunnelbanestation och Bryggar-Annas täppa. Hon berättar att det var många turer innan politikerna godkände namnet på platsen år 2011.

– Här bodde Anna under några år. Jag har varit på politikerna att de ska sätta upp en skylt som berättar om Anna, säger Jane.

Hon promenerar runt på täppan, ser efter och konstaterar att det ännu inte finns någon informationsskylt.

Vad ska du göra nu när boken om Anna är färdig?

– Snart ska jag sätta igång med en uppföljning till den här boken, säger Jane Morén.