Dans får fart på elevernas hjärnor

Klass 4B tar en danspaus under svenskalektionen.
Klass 4B tar en danspaus under svenskalektionen.
Flyg som ett flygplan!
Flyg som ett flygplan!
Harry Spännar hoppar över häckar och Polly Hässler hoppar hopprep.
Harry Spännar hoppar över häckar och Polly Hässler hoppar hopprep.
Polly Hässler hoppar hopprep.
Polly Hässler hoppar hopprep.
Höga knän. Jenny Hardingz Bredler leder rörelse på rasten.
Höga knän. Jenny Hardingz Bredler leder rörelse på rasten.
Idrottsläraren Jenny Hardingz Bredler leder projektet på Tallkrogens skola.
Idrottsläraren Jenny Hardingz Bredler leder projektet på Tallkrogens skola.
Inom tre år ska alla elever i Stockholms grundskolor ha 60 minuters rörelse varje skoldag.
Tallkrogens skola är redan igång med ruscher på raster, danspauser på svenskalektioner och räkneövningar med armhävningar och hopprep.

Läraren Jonas Adelöw sträcker sig mot strömbrytaren och släcker ljusrören i taket.

– Nu är det rörelse på schemat.

Lektionen blir disco

I högtalarna kvittrar en spansk gitarr monsterhiten Despacito och på bildskärmen dansar animerade figurer.

Elverna i 4B i Tallkrogens skola följer efter: gör vågrörelser med armarna och svänger på höfterna.

Svenskalektionen förvandlas till ett disco.

– Jag tycker att det är roligt. Men efteråt brukar jag känna mig trött, säger Rimon Tseada, 9.

Klass 4B jazzar loss på svenskalektionen. Foto: Stefan Källstigen.

Få barn rör sig tillräckligt

Läkare rekommenderar att barn tränar eller ägnar sig åt pulshöjande aktiviteter minst 60 minuter om dagen. Men bara 44 procent av pojkarna och 22 procent av flickorna når den nivån. visar en studie från Centrum för idrottsforskning. I stället ägnar barnen allt mer tid åt datorer, surfplattor och telefoner.

– Det är en väldigt oroväckande utveckling. Tidigare var det en hög andel som idrottade på sin fritid eller var ute och lekte. Men nu när man kommer hem från skolan sitter man vid sin dator, ipad eller telefon. Därför måste vi se till att skolan bidrar till ökad rörelse, säger skolborgarrådet Olle Burell (S).

Betygsätts inte

Han betonar att mycket av rörelsen kommer att ske utanför idrottsundervisningen.

– Rörelse på raster och liknande betygsätts inte och blir därför helt befriad från prestationsångest. Det handlar om att alla ska hitta sitt sätt att röra på sig – inte ytterligare en sak som sätter press, säger Olle Burell.

Idrottsläraren Jenny Hardingz Bredler leder Spring i benen på Tallkrogens skola. Foto: Stefan Källstigen.

Aktiva lär sig bättre

Forskning visar också att inlärningsförmåga, minne och beslutsfattande förbättrades hos en grupp äldre som tog tre 40-minuterspromenader i veckan jämfört med en grupp som var inaktiva.

Därför startade Stockholms stad den här höstterminen projektet Spring i benen. Målet är alltså att alla elever inom tre år ska vara fysiskt aktiva minst en timme varje skoldag.

– Det låter väldigt bra. För man borde faktiskt röra sig 60 minuter varje dag. Det är bra för kroppen och hjärnan, säger Rimon Tseada i klass 4B.

Klasskompisen Hugo Beskow är också påläst.

– Då kommer blodet igång och man får väldigt mycket mer blod i hjärnan så att man kan tänka bättre.

Tipsar på Facebook

Initiativet till Spring i benen kommer från Christer Oja, en tidigare idrottslärare som nu är utvecklingsledare på utbildningsförvaltningen. Han har bildat ett nätverk med 150 medlemmar – en representant från varje grundskola i Stockholms stad – och skapat en Facebookgrupp där de kan dela goda exempel med varandra.

– I Tallkrogen drog man igång morgonträning och när man börjar med sådant gäller det att få med sig alla elever, säger Christer Oja.

Inga sportfånar

Idrottsläraren Jenny Hardingz Bredler är Tallkrogens skolas representant i nätverket. Hon säger att målet med Spring i benen är att inspirera eleverna och erbjuda dem flera olika sätt att röra sig.

– Syftet är ju inte att vi ska skapa 500 sportfånar. som ska gilla idrott och sport. Men precis som vi lär dem alfabetet vill vi lära dem rörelsernas ABC. Då har de har kunskap att röra sig på olika sätt och ta ansvar för att få en aktiv livsstil resten av livet, säger hon.

Max fem minuter

I klassrummet intill 4B:s kan rastlösa elever bränna överskottsenergi. Polly Hässler slår med två stora skumgummitärningar: tre plus tre. Hon går bort till en blå yogamatta och gör sex armhävningar.

Harry Spännar slår fyra minus ett och studsar i väg i tre varv med jämfotahopp över orangefärgade häckar.

– Det här ska ta max fem minuter. Man går hit och kör en runda och kommer tillbaka med ny energi, säger Jonas Adelöw.

Harry Spännar hoppar över häckar och Polly Hässler hoppar hopprep kombinerat med räkneövningar. Foto: Stefan Källstigen.

”En låg aktivitet”

Christer Oja håller på att göra en första avstämning. Han har frågat skolorna hur ofta alla elever är med på rörelsepauser under lektioner och fysiska aktiviter på raster och fritidshem. Hittills har omkring 100 av 150 skolor har svarat. Resultatet är tydligt. Långt ifrån alla har nått lika långt som Tallkrogens skola.

– Det är som jag befarade: det är en låg aktivitet under skoldagen. Den är så låg att den visar att det är viktigt att vi startar det här utvecklingsarbetet. Jag tycker inte att det här är något värt om tio skolor gör det – vi vill få med alla 150, säger Christer Oja.

Fakta

Så ska eleverna blir mer aktiva i skolan

Stockholms stads mål är att samtliga elever på kommunens 150 grundskolor ska ha minst 60 minuters rörelse varje skoldag inom tre år.

Elevernas aktivitet ska öka genom:

1. Rörelsepauser. Lektioner avbryts med ”brainbreaks” för att öka vakenhet och koncentrationsförmåga.

2. Trivselledare. Elever utbildas till att leda och hålla igång aktiviteter på raster.

3. Rörelse under inlärningen. Elever som står upp eller går under inlärningssituationen lär sig bättre än de som sitter ner.

Fakta

Rörelse i skolan ska prioriteras under 2018

Den här höstterminen startade Stockholms stad projektet ”Spring i benen” på samtliga 150 grundskolor i kommunen.

Målet är att alla elever inom tre år ska ha 60 minuters rörelse varje skoldag.

Den 13 december kommer utbildningsnämnden besluta att ”Spring i benen” ska prioriteras under 2018.