Hjördis har fått fel post i två år

När grannhuset fick ny adress började problemen för Hjördis Gerhardsson.
När grannhuset fick ny adress började problemen för Hjördis Gerhardsson.
I två år har Hjördis Gerhardsson fått ta emot grannens post. När ett dödsfall inträffade i båda husen, och blombud och kondoleanser förväxlades, fick hon nog.

– Det har varit smärtsamt, säger hon.

När det för två år sedan beslutades att alla fastigheter inom en tätort skulle få en riktig adress, började problemen för Hjördis Gerhardsson. Trots att hennes hus inte berördes av adressändringen.

Det gjorde däremot ett hus som ligger cirka en kilometer från hennes. Detta hus har tidigare enbart haft ett fastighetsnamn som adress, men tilldelades nu samma gatunamn som Hjördis Gerhardsson.

Det var det mest logiska, enligt kommunen, eftersom de ligger i linje med varandra.

Men ett husnummer var inte lika självklart. Hjördis bor på nummer ett, men efter att grannhuset blivit tilldelad samma adress är hennes hus egentligen nummer två i ordningen.

– Men hade man gett henne nytt husnummer, så skulle alla nummer behöva ändras på gatan, och det hade blivit komplicerat, säger Karl Öhlander, tillförordnad kanslichef.

Kommunen löste det genom att ge grannhuset benämningen 1A – och det är här som komplikationerna uppstår.

– Står man utanför min mammas hus, nummer 1, är det omöjligt att förstå att det finns ett hus som heter 1A en kilometer därifrån, säger dottern Ann-Kristin Gerhardsson, och syftar på att det är buskage och skog som skiljer husen åt.

Brevbärare, budfirmor, besökare och även kommunens egen personal har problem med att förstå skillnaderna mellan husen. Viktiga brev hamnar i fel brevlåda, öppnas av fel person och försenas på grund av detta.

När dödsfall inträffade med kort mellanrum i båda husen, ställdes problemet på sin spets. Mitt i sin egen sorg fick Hjördis Gerhardsson ta emot kondoleanser och blom­bud, som egentligen var ämnade till grannen.

– Man ska inte behöva agera postbud till ett annat dödsbo när man själv är drabbad av ett dödsfall, säger Ann-Kristin Gerhardsson.

Både Karl Öhlander och Sofie Lagerlöf, samordnare för kommunens geografiska informationssystem, har förståelse för att situationen har varit svår för familjen. Enligt dem har någon liknande ­situation inte inträffat i kommunen.

– Det var ett knepigt fall, men vi beslöt ändå att detta var den bästa lösningen, säger Sofie Löfgren.

Inte heller Kerstin Nilsson, lantmäteriets representant i adressstandardarbetet, har hört talas om något liknande.

– Det låter som ett väldigt speciellt fall. Kommunen har säkert tänkt över det, men om det var den mest praktiska lösningen kan man ju fundera på.

När hon kollar på kartan över området förstår hon att det lätt blir missförstånd.

– Det är inte den bästa adresseringen, men jag antar att man har valt att göra så för att man inte ska behöva ändra alla husnummer på gatan. En sådan förändring skulle ställa till problem för alla.

I två år har Ann-Kristin och Hjördis Gerhardsson försökt få kommunen att förstå situationen.

– Nu har vi bestämt oss för att vi ska sätta upp skyltar som tydligt visar vilket hus som har vilken siffra. Fungerar inte det, kollar vi på en ny lösning, lovar Karl Öhlander.

Fakta

Så namnges gator

Samhällsbyggnadsförvaltningen adressätter alla fastigheter, bostadslägenheter och verksamheter inom Upplands-Bro kommun.

Kultur- och fritidsnämnden fattar beslut om nya gatu- och vägnamn.

Källa: Upplands-Bro kommun