Högre betyg – men färre behöriga till gymnasiet

Ulrika Rosengren hämtar dottern Saga som går i tvåan på Tullgårdsskolan på Södermalm tillsammans med dottern Maja som fortfarande går i förskola. Båda kommer att tillbringa en stor del av de kommande åren i Stockholms skolsystem. Foto: carlos montecinos
Ulrika Rosengren hämtar dottern Saga som går i tvåan på Tullgårdsskolan på Södermalm tillsammans med dottern Maja som fortfarande går i förskola. Båda kommer att tillbringa en stor del av de kommande åren i Stockholms skolsystem. Foto: carlos montecinos
Skolan är den överlägset viktigaste frågan för stockholmarna när de går till valurnorna om drygt två veckor.

Men hur går det egentligen för stadens skolor? Åt skogen, menar oppositionen. Svartmålning, svarar Alliansen.

Lokaltidningen Mitt i reder nu ut klassrumsbråket.

Att skolan är den absolut viktigaste frågan i kommunvalet svarade stockholmarna i en undersökning som Mitt i gjorde i samarbete med Sifo i maj.

Men svaret på hur det egentligen går för eleverna i Stockholms skolor varierar beroende på vem man frågar.

Exempelvis har niondeklassarnas slutbetyg ökat nästan varje år de senaste tio åren.

Det är något Alliansen, som har styrt Stockholm i snart åtta år, gärna framhäver.

– I huvudsak går resultaten i rätt riktning. Vi har högre meritpoäng och bättre resultat på nationella prov, säger skolborgarrådet Lotta Edholm (FP).

Men rikssnittet har också ökat ungefär lika mycket. Enligt skolforskaren Monica Rosén kan det handla om betygsinflation, till följd det hon kallar marknadiseringen av skolan.

– Man kan fundera över vad friskolereformen har inneburit. Det är viktigt att dra till sig barn och det är mer påtagligt i stora städer, säger hon.

Vill man objektivt bedöma kunskaper hos eleverna är de stora internationella undersökningarna – som den kända PISA-undersökningen – bättre, enligt henne. Där har resultatet sjunkit de senaste åren, men antalet deltagare är för få för att säga någonting om Stockholm.

Lotta Edholm håller med om att det förmodligen finns en betygsinflation i Stockholm.

– Men jag skulle vara ännu mer bekymrad om det inte också fanns en riktning uppåt på de nationella proven, säger hon.

Oppositionen framhåller i stället ofta gymnasiebehörigheten, alltså hur många av niondeklassarna som kan komma in på ett nationellt gymnasieprogram efter grundskolan, som måttstock.

Den siffran har sjunkit något sedan 2004, men pendlar upp och ner under åren.

Och här blir det lätt snårigt. Systemet gjordes nämligen om mellan 2010 och 2011. I dag krävs det godkänt i fler ämnen för att komma in på gymnasiet än tidigare och siffrorna är därför svåra att jämföra.

Klart är i alla fall att ungefär 30 kommunala skolor i Stockholm hade lägre andel elever med ­gymnasiebehörighet i år jämfört med förra året, medan ungefär 15 skolor hade ett förbättrat sitt resultat.

– Allt fler elever saknar behörighet till gymnasiet. Det som också oroar är att klasserna är jättestora. Vi ser inte heller någon förbättring inför framtiden, säger oppositionsborgarrådet Karin Wanngård (S), som bland annat vill ha obligatorisk gymnasieskola för att tvinga kommunen att se till att alla elever blir behöriga.

Fakta

Fler elever per lärare i skolan i dag

2004 var det 11,8 elever per lärare i Stockholms stad. 2013 var antalet 14,1 elever per lärare.

2004 var den genomsnittliga betygspoängen per elev i Stockholms stad 217,5. 2013 var siffran 222,4.

2004 blev 89,1 procent av niondeklassarna behöriga till gymnasiet. 2013 var den siffran 88,7 procent.

Källa: Skolverket