Min lokala hjälte

Höjdpunkterna finns i söderort

Mitt i:s reporter Adrian Rosén blickar ut över Stockholms högsta naturliga punkt, toppen av Vikingaberget.
Mitt i:s reporter Adrian Rosén blickar ut över Stockholms högsta naturliga punkt, toppen av Vikingaberget.
Det talas ofta om Söders höjder – men det är i söderort de riktiga höjderna finns.

Här finns stans ­högsta topp och här lever ­människorna på en helt ­annan nivå.

Man får klättra och ta sig fram bland mossiga bumlingar för att nå Vikingabergets topp i Vårberg, Stockholms högsta naturliga punkt 77 meter över havet.

På vägen upp passerar vi ­diverse bråte; en gammal gatlykta, kojor och plank. Varken skyltar eller stigar visar vägen till utsiktsplatsen.

Väl uppe markerar endast en diskret stålknapp i berget platsen. Lite märkligt ändå, konstaterar vi.

Några vägvisare hade inte ­heller vikingarna då de sisådär 1 200 år tidigare besteg berget. Därifrån kunde de speja ut över Mälaren och tidigt se om fiendebåtar var på väg mot Birka.

När man nått bergets hjässa och ser ut över vidsträckta Mälarvidder blir det också begripligt att vikingarna kunde förvarna och signalera med eldar på landskapets höga toppar.

En teori om varför Vikingaberget inte är så uppmärksammat kan vara att den ligger alldeles intill den ännu högre Vårbergstoppen, en av flera konstlade toppar i söderort. Ihop med Hammarby­backen, Högdalstoppen utgör de de absoluta topparna.

Den sortens toppar som ligger på schaktmassor saknas i innerstan.

Däremot nämns inte sällan eller besjungs söders höjder och hyllade Skinnarviksberget, innerstans högsta naturliga punkt, 53 meter över havet.

Faktum är dock att i söderort lever många på en helt annan nivå än i innerstan. De högsta topparna är sällan bebyggda men på många åsar och berg bor folk klart högre över havet än på ­Södermalm. Snösätra­vägen i Rågsved, Boråsvägen i Hammarbyhöjden, Snöskostigen i västertorp är alla platser med mer soltid än Skinnarviksberget om sensommaren tack vare ett högre läge.

Men det finns även annat man får räkna med om man lever på högre höjd.

– Det blåser mycket. Det kan bli lite kyligt ibland, men också ­svalka när det är varmt på sommaren, säger Hampus Hertzberg, på Bokbindarvägen på Hägerstens­åsen, 67 meter över havet.

Det är också fint att grilla på det han kallar utsiktsberget sommartid. Frågeställningen om att det i bland går uppför när man ska hem vänder han på.

– Det är ändå positivt att det går nedåt till Aspudden, säger Hampus Hertzberg.

Anna Larsson som hämtar barn vid Hägerstensåsens skola tycker backarna är bra.

– Man får mycket motion, säger hon.