Hon är mer än bara lussebrud

Julkort med Lucia – den enda högtid med en kvinna i centrum.
Julkort med Lucia – den enda högtid med en kvinna i centrum.
Den kristna julängeln kan kopplas till den sumeriska gudinnan Inanna.
Den kristna julängeln kan kopplas till den sumeriska gudinnan Inanna.
Grisen var ett heligt djur i fornnordisk tid. Äpplet symboliserade bland annat fruktbarhet.
Grisen var ett heligt djur i fornnordisk tid. Äpplet symboliserade bland annat fruktbarhet.
Helen Egardt.
Helen Egardt.
Stjärnor hade en religiös innebörd långt före kristen tid.
Stjärnor hade en religiös innebörd långt före kristen tid.
Lucia är den enda högtid med en kvinna i centrum.
Lucia är den enda högtid med en kvinna i centrum.
Den sista halmkärven sparades till jul, för att ge växtkraft nästa år.
Den sista halmkärven sparades till jul, för att ge växtkraft nästa år.
Stjärnan, granen, änglarna och lussekatterna – i en ny bok berättar Nackaläraren Helen Egardt om de mest älskade julsymbolernas rötter i hedniska gudinnekulter.

När Helen Egardt, lärare vid YBC gymnasium i Sickla, frågade varför vi firar jul svarade några av eleverna: ”För att jag ska få julklappar”.

– Det tyckte jag var lite tunt! Jag tyckte att jag borde göra något för att öka kunskapen om julen och vår historia. Det var så idén till boken föddes, berättar hon.

Nu är ”Julens symboler” klar, en julröd bok, illustrerad med allt från stämningsfulla julkort till bilder på antik och fornnordisk konst. För även om vi nu (förutom för att få presenter då…) firar julen till minnet av Jesu födelse, så har julen också andra, ännu äldre rötter.

Det är det som intresserar Helen Egardt.

– Framför allt är jag intresserad av den kvinnliga dimensionen i våra traditioner, som trängts undan av kristendomen, och som bottnar i urgamla gudinnekulter, berättar hon.

En av dessa gudinnor är den bevingade Inanna, gudinnan över himmel och jord, som sumererna dyrkade för 5 000 år sedan. Hon var en tidig föregångarna till julens kristna änglar. Dessutom ansågs hon vara både morgon- och aftonstjärna – och sumererna spanade efter den på samma sätt som de tre vise männen spanade efter Betlehemsstjärnan.

– Det kanske inte är Betlehemsstjärna vi hänger upp, utan en hyllning till kvinnlig kraft, säger Helen Egardt entusiastiskt.

2011 tog hon initiativet till en nyöversättning av ”Inanna – skymningens drottning” (Atlantis förlag), som med sina 2 600 år är världens äldsta kända berättelse. I ”Julens symboler” visar hon hur kristendomen plockat upp urgamla seder – kopplade till fruktbarhet, skörd och växtkraft – och införlivat dem med den nya tron.

Det gäller inte minst den fornnordiska gudatron.

– Min favorit bland julens symboler är nog Lucia, den enda kvinna som står i centrum vid en högtid. Jag tror att hon djupast är en gestaltning av fruktbarhetsgudinnan Freja, som for över himlen i sin vagn, dragen av sina katter. Långt senare blev katterna förknippade med Djävulen, Lucifer och gav namn åt lussekatterna.

Symbolstudierna har inte gjort Helen Egardt mätt på julen. Tvärtom tycker hon ännu mer om den nu, när hon känner rötterna bättre. Som vanligt bär det av till uppväxtens Dalarna med barnen Leon och Kassandra.

– Det blir en riktigt traditionell jul vid Siljans strand, vi hugger gran och öppnar julklappar. Jag tycker att julen är helt fantastiskt. Precis som människorna i bondesamhället behöver vi julen när det är som mörkast, för att känna att livet finns och kommer tillbaka!